Kanske något otippat blogginlägg mitt i all tok-konsumtion och stress som hör julen till. Men ibland kan det vara skönt att stanna upp och tänka på något annat en stund. Kanske koppla av med en film, sätta på en bra skiva eller läsa en bok. Kulturen är någonting så otroligt viktigt i allas liv, även om många, tyvärr, inte tänker på det. Men som en tjock gubbe som hette Churchill sa en gång när hans militärgubbar ville skära ner på kulturbudgeten för att satsa mer på tyskspöande: "Vad ska vi då försvara?" Ett rikt och varierat kulturliv är något av det största ett samhälle kan erbjuda sina medborgare. Möjligheten för alla att uppleva nya intryck och känslor som olika former av kultur berikar våra liv med. Kulturen är i allra högsta grad politisk. Kanske mer nu än någonsin tidigare.
Den största borgerliga kulturreformen under förra mandatperioden var enligt kulturministern sänkt skatt. Hur menar hon då? Jo hon jämställer kultur med vilken annan konsumtionsvara som helst. En sådan syn på kulturpolitik är skrämmande på väldigt många sätt. Dels stänger man ute de stora grupper av människor som lever på marginalerna och som tvingas välja mat och bostad istället för att köpa kultur. Vi i vänsterpartiet menar att kulturen måste vara tillgänglig för alla oavsett storlek på plånboken. Dessutom ställer en sådan kulturpoltik krav på att kulturen ska följa de marknadsekonomiska reglerna där efterfrågan styr utbudet. Detta skulle ju innebära att de som producerar kommersiell kultur med sikte på att tjäna stora pengar skulle fungera och de som istället vill uttrycka sin konstnärliga förmåga sopas bort. Plötsligt skulle all musik låta likadant eftersom allt som sticker ut skulle innebära en risk och därmed inte produceras. ALLA SKULLE TVINGAS LYSSNA PÅ DANSBAND!!! Det samma gäller litteratur, konst, teater och så vidare.
Vad gäller just musiken är vi redan idag på väg mot en sådan utveckling. Musik har tidigare varit mer "självbärande" än annan kultur. Man spelar in demo, trycker några skivor och säljer vid sina spelningar och så småningom om man har tur så har man ett skivkontrakt. Idag är verkligheten en annan.
Det positiva är att musiken är mer tillgänglig nu än någonsin tidigare. Man laddar hem, lyssnar på spotify eller hittar på Youtube. Nackdelen är att det bara är de riktigt stora svenska artisterna som faktiskt klarar av att leva på sin musik. Vi behöver väldigt fort väcka de slumrande kulturpolitikerna och se till att musiker också får större möjlighet till olika former av stöd för att bedriva sitt arbete, på samma sätt som teatrar, filmskapare och andra konstnärer. Kulturen ska vara tillgänglig för alla men samtidigt ska inte kulturarbetarna tvingas varken slava under det kommersiella förtrycket eller frivilligarbetande kulturidealister!
Vi måste börja föra en riktig kulturpolitik och givetvis kommer Vänsterpartiet att komma med många och kloka förslag, håll ögonen öppna! Vad gäller Sverigedemokraternas kulturpoltiik där "svensk" kultur ska premieras och provocerande konst inte ska få finnas så tänker jag återkomma senare... när jag andats några djupa!
God Jul
onsdag 22 december 2010
måndag 20 december 2010
Alliansen vill skrota demokratin
Läser och blir förbannad över hur vår äldreminister Maria Larsson uttrycker att kommuner ska tvingas privatisera hemtjänsten. " Vi kommer att ta en dust med dem från regeringens sida, från 2014 ska alla kommuner ha infört det här." säger hon enligt DN, och SvD.
Att tvinga kommuner att privatisera en av sina kärnverksamheter vore olyckligt ur många aspekter. Den största förstås att den handfull stora företag som driver privat hemtjänst skulle få möjlighet att ytterligare öka de vinster de gör på våra skattepengar. Givetvis på bekostnad av löner och kompetensutveckling för personalen och service för de äldre.
Men ett annat stort problem är ju att man om man skulle tvinga fram privat hemtjänst i alla kommuner där man sagt nej, också kör över det kommunala självstyret. Om befolkningen, som i Nässjö t.ex. röstat fram det röda alternativ som tydligt sagt att vi inte ska skicka våra skattebetalares pengar till Jersey utan där vi ska använda dem till att erbjuda våra äldre en bättre hemtjänst. Då tvingar ju regeringen vår kommun att göra någonting som vi lovat våra väljare att hålla borta.
Dessutom tror jag att det kan bli mycket svårt för Alliansen att få kommuner att gå med på detta. Alternativet blir då möjligtvis att tillåta ett högre ROT-avdrag för pensionärer så att man köper sina tjänster utan biståndsbeslut. Biståndsbedömningen är ju till för att man ska få rätt hjälp utifrån sina behov eftersom hemtjänsten skattefinansieras. Med ett biståndsbeslut om hjälp följer också mycket rättssäkerhet; PUL och sekretesskydd, en vårdplanering, en genomförandeplan och dokumentation om något inte gått rätt till. Dessutom finns ett reservationsbelopp så att ingen behöver betala mer än att man har råd att leva. På ett privat företag som städar utan biståndsbeslut finns inga sådana krav. Dessutom gör ju detta att de som har råd har möjlighet att köpa sin hemtjänst, de som inte har råd... ja ni förstår, klassisk gammelmoderatpolitik precis som man kan förvänta sig av "nya moderaterna" och alliansen.
Tänk om det istället vore tvärtom, att de rödgröna om de vunnit valet hade gått ut med att de skulle tvinga alla kommuner med privata utförare att driva hemtjänst i privat regi. Vilket liv det skulle bli. "Sovjetfasoner" skulle tidningarna basunera ut. Nu när Alliansen vill överföra allt mer av vår offentliga makt till marknaden är det skrämmande tyst. Men man måste börja fundera på vad det är vi har kvar att bestämma över vid valet 2014!
Andra bra bloggar om detta: Chockad och orolig, Mer vänster i Uppsala
Att tvinga kommuner att privatisera en av sina kärnverksamheter vore olyckligt ur många aspekter. Den största förstås att den handfull stora företag som driver privat hemtjänst skulle få möjlighet att ytterligare öka de vinster de gör på våra skattepengar. Givetvis på bekostnad av löner och kompetensutveckling för personalen och service för de äldre.
Men ett annat stort problem är ju att man om man skulle tvinga fram privat hemtjänst i alla kommuner där man sagt nej, också kör över det kommunala självstyret. Om befolkningen, som i Nässjö t.ex. röstat fram det röda alternativ som tydligt sagt att vi inte ska skicka våra skattebetalares pengar till Jersey utan där vi ska använda dem till att erbjuda våra äldre en bättre hemtjänst. Då tvingar ju regeringen vår kommun att göra någonting som vi lovat våra väljare att hålla borta.
Dessutom tror jag att det kan bli mycket svårt för Alliansen att få kommuner att gå med på detta. Alternativet blir då möjligtvis att tillåta ett högre ROT-avdrag för pensionärer så att man köper sina tjänster utan biståndsbeslut. Biståndsbedömningen är ju till för att man ska få rätt hjälp utifrån sina behov eftersom hemtjänsten skattefinansieras. Med ett biståndsbeslut om hjälp följer också mycket rättssäkerhet; PUL och sekretesskydd, en vårdplanering, en genomförandeplan och dokumentation om något inte gått rätt till. Dessutom finns ett reservationsbelopp så att ingen behöver betala mer än att man har råd att leva. På ett privat företag som städar utan biståndsbeslut finns inga sådana krav. Dessutom gör ju detta att de som har råd har möjlighet att köpa sin hemtjänst, de som inte har råd... ja ni förstår, klassisk gammelmoderatpolitik precis som man kan förvänta sig av "nya moderaterna" och alliansen.
Tänk om det istället vore tvärtom, att de rödgröna om de vunnit valet hade gått ut med att de skulle tvinga alla kommuner med privata utförare att driva hemtjänst i privat regi. Vilket liv det skulle bli. "Sovjetfasoner" skulle tidningarna basunera ut. Nu när Alliansen vill överföra allt mer av vår offentliga makt till marknaden är det skrämmande tyst. Men man måste börja fundera på vad det är vi har kvar att bestämma över vid valet 2014!
Andra bra bloggar om detta: Chockad och orolig, Mer vänster i Uppsala
torsdag 16 december 2010
Ny partiledare eller ny politik?
Det har diskuterats och spekulerats en del om vänsterpartiets partiledning efter valet. Givetvis är Lasse Ohly kritikernas måltavla i egenskap av partiordförande. Idag kom vänsterpress och även om jag inte själv läst den ännu har jag fått reda på att Ohly har för avsikt att ställa upp för omval vid nästa kongress. Diskussionen som antagligen kommer att följa nu, och som redan börjat, kommer nog att verka ganska intensiv och vi riskerar att utmålas som ett splittrat parti.
För mig som är aktiv Vänsterpartist är diskussionerna som nu kommer att blossa upp inte ett tecken på splittring, det är snarare ett mycket sunt tecken på att vänsterpartiet är ett öppet demokratiskt och utvecklingsbenäget parti. Vi vill ha en så bred debatt som möjligt om hur vår politik ska se ut i framtiden. Vi vill ha så många åsikter och synpunkter som möjligt om vem som ska leda vårt parti. Hur skulle det se ut om alla som det spekuleras om som partiledare sa nej och inte ställer upp på att bli valda eller bortröstade av medlemmarna på kongressen. Det vore ju fruktansvärt odemokratiskt. Och hur ska medlemmarna veta vem man ska ställa sig bakom om man inte låter debatten föras?
Jag känner att vänsterpartiet är väldigt mycket mer enat idag än på länge. Givetvis är vi det nu när vi har en så framgångsrik högerpolitik som monterar ner vår välfärd och säljer ut det vi kämpar för att behålla, vi enas i vår integrationspolitik när vi nu har ett rasistiskt parti i många av våra parlament som bygger och förstärker fördomar istället för att förbättra intergrationen. Vi enas i vår människosyn där man har rätt till en värdig socialförsäkring om man är sjuk eller arbetslös. Vi enas mot kriget som vi utkämpar i Afghanistan och vi enas mot utbyggnaden av övervakningssamhället.
Vem som är bäst lämpad att leda detta enade men öppna och demokratiska parti är dock inte sjlälvklart. Vi har inte och vi vill absolut inte ha en ledning som prenumererar på sina poster. Vi måste ifrågasätta, utmana och diskutera för att så många som möjligt ska vara så delaktiga som möjligt i valet av partiledningen. Jag tycker att Lasse har gjort ett mycket bra jobb, han är en av de skickligaste retorikerna bland partiledarna, han är också saklig och tydlig med vår politik. Det betyder inte att andra som nämnts inte skulle vara minst lika duktiga. Kanske behöver vi ha en kvinna som leder partiet för att lyfta vår feminism. Kanske behöver vi ett nytt ansikte för att skaka av oss den olyckliga kommuniststämpeln som fortfarande dyker upp i tid och otid. Oavsett så behöver vi diskutera detta och mycket mer och vi behöver göra det på ett demokratiskt och öppet sätt.
Ett tungt ansvar vilar på framtidskommissionen och på nästa kongress för i mitt parti är det medlemmarna som formar politiken i framtiden, inte han eller hon som ser trevlig ut på våra valaffischer.
För mig som är aktiv Vänsterpartist är diskussionerna som nu kommer att blossa upp inte ett tecken på splittring, det är snarare ett mycket sunt tecken på att vänsterpartiet är ett öppet demokratiskt och utvecklingsbenäget parti. Vi vill ha en så bred debatt som möjligt om hur vår politik ska se ut i framtiden. Vi vill ha så många åsikter och synpunkter som möjligt om vem som ska leda vårt parti. Hur skulle det se ut om alla som det spekuleras om som partiledare sa nej och inte ställer upp på att bli valda eller bortröstade av medlemmarna på kongressen. Det vore ju fruktansvärt odemokratiskt. Och hur ska medlemmarna veta vem man ska ställa sig bakom om man inte låter debatten föras?
Jag känner att vänsterpartiet är väldigt mycket mer enat idag än på länge. Givetvis är vi det nu när vi har en så framgångsrik högerpolitik som monterar ner vår välfärd och säljer ut det vi kämpar för att behålla, vi enas i vår integrationspolitik när vi nu har ett rasistiskt parti i många av våra parlament som bygger och förstärker fördomar istället för att förbättra intergrationen. Vi enas i vår människosyn där man har rätt till en värdig socialförsäkring om man är sjuk eller arbetslös. Vi enas mot kriget som vi utkämpar i Afghanistan och vi enas mot utbyggnaden av övervakningssamhället.
Vem som är bäst lämpad att leda detta enade men öppna och demokratiska parti är dock inte sjlälvklart. Vi har inte och vi vill absolut inte ha en ledning som prenumererar på sina poster. Vi måste ifrågasätta, utmana och diskutera för att så många som möjligt ska vara så delaktiga som möjligt i valet av partiledningen. Jag tycker att Lasse har gjort ett mycket bra jobb, han är en av de skickligaste retorikerna bland partiledarna, han är också saklig och tydlig med vår politik. Det betyder inte att andra som nämnts inte skulle vara minst lika duktiga. Kanske behöver vi ha en kvinna som leder partiet för att lyfta vår feminism. Kanske behöver vi ett nytt ansikte för att skaka av oss den olyckliga kommuniststämpeln som fortfarande dyker upp i tid och otid. Oavsett så behöver vi diskutera detta och mycket mer och vi behöver göra det på ett demokratiskt och öppet sätt.
Ett tungt ansvar vilar på framtidskommissionen och på nästa kongress för i mitt parti är det medlemmarna som formar politiken i framtiden, inte han eller hon som ser trevlig ut på våra valaffischer.
onsdag 17 november 2010
Den ekonomistiska och individualistiska normen.
Den populistiska högerregeringen i Sverige fortsätter driva en majoritetens diktaturpolitik utan att bry sig om den utsatta och tysta minoritet som drabbas. Sjuka människor tvingas varje dag kämpa mot försäkringskassa, arbetsförmedlning och socialförvaltningar för att få det att gå ihop. Man kämpar trots att man kanske inte orkar och man har inte energi att organisera sig och göra motstånd. Man kämpar i det tysta.
Arbetslösa känner sig svikna och situationen blir mer och mer hopplös i takt med att de som haft turen att få jobb också får fler förmåner i form av sänkt skatt. Man söker jobb och kämpar mot a-kassan för att få det att gå ihop. Man kämpar trots att man kanske inte orkar och man har inte energi att organisera sig och göra motstånd. Man kämpar i det tysta.
Denna majoritetsdiktatur vinner röster och sympatier från de människor som lyckligtvis fortfarande är i majoritet. Dessa infödda svenska människor som har jobb, lön, kanske ett hus eller bostadsrätt som renoveras med skattesubventioner och en bensinslukande bil eller två. De människor vars största politiska engagemang består i att man gärna ser ett par hundralappar mer på sitt kontoutdrag i slutet av varje månad istället för att orka se helhetsbilden där de som har det svårt, de arbetslösa eller sjuka, de äldre eller invandrarna får det allt svårare att gå ihop. Det är den majoriteten av människor som röstat fram en borgerlig regering. Man tror sig få det en smula bättre på bekostnad av att de som redan har det knapert får det mycket sämre.
Men vad beror denna solidaritetens och ideologins kollaps på? Och framförallt hur ska vi ta oss ur krisen? Kanske är det så att i takt med att klyftorna ökar blir människor mindre benägna att se till helheten. Individualismen får större genomslag i takt med att man sätter sig själv i relation till den grupp som har det bättre. Man vill gärna tillhöra de rika, de som får det bättre, man kämpar för en bra utbildning, man kämpar för ett bra jobb, man kämpar för att vara duktig och ställer höga krav på sig själv. Så höga att man glömmer bort de människor som finns alldeles utanför radhusdörren på steget under dig i den sociala stegen.
Jag tror det finns två möjliga utvägar, den ena är smärtsam och långsam. I takt med att klyftorna ökar blir också en större del av befolkningen "förlorare" på den borgerliga politiken, när majoriteten av befolkningen hamnar i otrygga ansällningar, sjukdomar, arbetslöshet eller annat utanförskap kommer pendeln att slå tillbaks och de kollektiva värderingarna kommer att växa igen.
Det andra alternativet är en tydlig och stark opposition som utmanar den individualistiska norm och den ekonomism som råder idag. Vår uppgift i opposition är att visa hur hela samhället tjänar på en mer rättvis fördelning av våra resurser, hur de allra flesta tjänar på minskade klyftor och en högre grad av jämlikhet mellan människor. Vi i Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva en väldigt tydlig vänsterpolitik där vi inte accepterar att de svaga körs över och utförsäkras så att de som redan har det bra får en extra flaska champagne i slutet av varje månad. Vår valparoll "håll ihop" är ett budskap om vår politik där vi vill hålla ihop Sverige och minska klyftor och skillnader mellan människor. Det är också en uppmaning till de människor som ser att något är fel men inte vet hur man kan påverka. Gå med i vänsterpartiet, organisera er och håll ihop för det vi tror på. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Det är också viktigt att socialdemokraterna gör en korrekt analys av situationen vid sitt viktiga vägval framöver. Vi (rödgröna) fick inte tillräckligt stort stöd i valet därför att vi inte var tillräckligt tydliga, vi var för lika det borgerliga blocket i mångas ögon. Det vi behöver är ett tydligt steg åt vänster i svensk politik. Vänsterpartiet är redan där men vi behöver också det största partiet på vår sida om vi ska lyckas driva den politik som är bäst för Sverige.
Länkar DN - Kandidat med få fiender, DN - Ängslig positionering inom S, svd - Distrikt informerar sig i jakt på ledare, Jinge - Hellre Olga-Isabelle än Bodström, Johannes - Mona sahlins avgång och att inse saker och ting, Jöran Fagerlund - Avgå är inte alltid att ta ansvar
Arbetslösa känner sig svikna och situationen blir mer och mer hopplös i takt med att de som haft turen att få jobb också får fler förmåner i form av sänkt skatt. Man söker jobb och kämpar mot a-kassan för att få det att gå ihop. Man kämpar trots att man kanske inte orkar och man har inte energi att organisera sig och göra motstånd. Man kämpar i det tysta.
Denna majoritetsdiktatur vinner röster och sympatier från de människor som lyckligtvis fortfarande är i majoritet. Dessa infödda svenska människor som har jobb, lön, kanske ett hus eller bostadsrätt som renoveras med skattesubventioner och en bensinslukande bil eller två. De människor vars största politiska engagemang består i att man gärna ser ett par hundralappar mer på sitt kontoutdrag i slutet av varje månad istället för att orka se helhetsbilden där de som har det svårt, de arbetslösa eller sjuka, de äldre eller invandrarna får det allt svårare att gå ihop. Det är den majoriteten av människor som röstat fram en borgerlig regering. Man tror sig få det en smula bättre på bekostnad av att de som redan har det knapert får det mycket sämre.
Men vad beror denna solidaritetens och ideologins kollaps på? Och framförallt hur ska vi ta oss ur krisen? Kanske är det så att i takt med att klyftorna ökar blir människor mindre benägna att se till helheten. Individualismen får större genomslag i takt med att man sätter sig själv i relation till den grupp som har det bättre. Man vill gärna tillhöra de rika, de som får det bättre, man kämpar för en bra utbildning, man kämpar för ett bra jobb, man kämpar för att vara duktig och ställer höga krav på sig själv. Så höga att man glömmer bort de människor som finns alldeles utanför radhusdörren på steget under dig i den sociala stegen.
Jag tror det finns två möjliga utvägar, den ena är smärtsam och långsam. I takt med att klyftorna ökar blir också en större del av befolkningen "förlorare" på den borgerliga politiken, när majoriteten av befolkningen hamnar i otrygga ansällningar, sjukdomar, arbetslöshet eller annat utanförskap kommer pendeln att slå tillbaks och de kollektiva värderingarna kommer att växa igen.
Det andra alternativet är en tydlig och stark opposition som utmanar den individualistiska norm och den ekonomism som råder idag. Vår uppgift i opposition är att visa hur hela samhället tjänar på en mer rättvis fördelning av våra resurser, hur de allra flesta tjänar på minskade klyftor och en högre grad av jämlikhet mellan människor. Vi i Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva en väldigt tydlig vänsterpolitik där vi inte accepterar att de svaga körs över och utförsäkras så att de som redan har det bra får en extra flaska champagne i slutet av varje månad. Vår valparoll "håll ihop" är ett budskap om vår politik där vi vill hålla ihop Sverige och minska klyftor och skillnader mellan människor. Det är också en uppmaning till de människor som ser att något är fel men inte vet hur man kan påverka. Gå med i vänsterpartiet, organisera er och håll ihop för det vi tror på. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Det är också viktigt att socialdemokraterna gör en korrekt analys av situationen vid sitt viktiga vägval framöver. Vi (rödgröna) fick inte tillräckligt stort stöd i valet därför att vi inte var tillräckligt tydliga, vi var för lika det borgerliga blocket i mångas ögon. Det vi behöver är ett tydligt steg åt vänster i svensk politik. Vänsterpartiet är redan där men vi behöver också det största partiet på vår sida om vi ska lyckas driva den politik som är bäst för Sverige.
Länkar DN - Kandidat med få fiender, DN - Ängslig positionering inom S, svd - Distrikt informerar sig i jakt på ledare, Jinge - Hellre Olga-Isabelle än Bodström, Johannes - Mona sahlins avgång och att inse saker och ting, Jöran Fagerlund - Avgå är inte alltid att ta ansvar
onsdag 10 november 2010
Tal på Kristallnatten
Vi var ett gäng som trotsade vädret och slöt upp bakom Ung Vänsters arrangemang med fackeltåg på kristallnatten. Jag var där och skulle säga några ord från Vänsterpartiet och tänkte dela med mig av det på bloggen. So here goes:
Rasisterna har tagit plats i Sveriges riksdag, rasisterna har tagit plats i Jönköpings läns landsting och rasisterna har tagit plats i Vetlanda kommunfullmäktige. Rasisterna bygger sin politik på lögner om människor som kommer till Sverige för att söka jobb eller skydd. Rasisterna säger att de är de enda som vågar prata om ett invandrarproblem. Det beror på att det bara är rasisterna som ser invandrarna som problemet. Vi ser ett problem i att många inte klarar sin grundskola, därför vill vi satsa på mer resurser till skolorna, rasisterna vill stoppa invandringen. Vi ser segregationsproblem och därför vill vi bygga fler billiga hyresrätter, rasisterna vill stoppa invandringen. Vi ser ökat våld som ett resultat av en dålig socialpolitik där arbetslösa och sjuka hamnar i en ohållbar och desperat situation och där klyftorna mellan de som har och de som inte har blir allt större. Rasisterna skyller även detta på invandrarna och vill stoppa invandringen.
På samma sätt som man i Tyskland på 30-talet bestämde sig för att Judar och homosexuella bar skulden till allt som var fel. På samma sätt har rasisterna i dag 70-år senare återupptäckt denna universallösning till allt som är fel i dagens samhälle. Jag tror inte på universallösningar!
Rasismen är en enkel lösning för människor som inte orkar eller har förmågan att tänka ett steg längre, jag säger inte att de är dumma, de har bara otur när de tänker. De har otur när de tänker att den invandrade läkaren inte är bra för att han inte talar perfekt svenska, hade de tänkt ett steg till så hade de insett att de annars inte hade fått vård alls. De har otur när de tänker att invandrare kostar massor med pengar för staten, hade de tänkt ett steg längre så kanske de hade kommit ihåg just den där läkaren som fått hela sin utbildning med sig hit och efter en kort språkkurs börjat bidra till det svenska samhället. De har otur när de tänker att en muslimsk kvinna inte passar in, tänker man ett steg längre så kanske man inser att just denhär kvinnan kanske skulle blivit stenad till döds om hon inte fick tryggheten i Sverige. Jag skulle inte kunna se mig själv i spegeln om jag visste att just de kvinnor som inte får komma till rasisternas Sverige blir torterade och dödade i sina hemländer.
För att vi ska stoppa den obehagliga utvecklingen som sker så måste vi börja nu direkt. Vi är många som har samlats idag för att visa att vi inte accepterar rasismen. Ta med er det hem, till era skolor, och till era arbetsplatser, visa att ni inte accepterar när någon säger något nedlåtande om invandrare, säg ifrån när ni hör ett skämt som gått över gränsen. Om ni lovar att göra det så lovar jag och mina partikamrater i Vänsterpartiet att vi ska göra vad vi kan för att bygga ett land där vi har väldens bästa välfärd, där vi har bra bostäder för både invandrare och infödingar, där vi har bra skolor också för dem som håller på att lära sig språket och där vi har sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring som finns till för alla som har behov av det. Vi tror nämligen att om vi håller ihop och ser till att ingen behöver skylla sitt eget misslyckande på någon annan så bygger vi ett samhälle där rasistiska strömningar inte får plats. Där alla människor känner trygghet och där man inte behöver hitta på universallösningar på påhittade problem.
söndag 12 september 2010
Dags att gå och rösta!
Jag har redan lagt min röst och i år var det enklare än någonsin tidigare. Skillnaden mellan blocken är kanske inte så tydlig för en lagom ointresserad väljare, särskilt inte när debatten kommit att handla mest om plånböcker, skatter och möjligtvis lite Rut.
Jag tror att för att vänsterpartiet ska få den uppmärksamhet vi förtjänar så måste vi lägga debatten på en annan nivå. Det handlar om så mycket mer än om en sjuksköterska ska få sänkt skatt. Det borgarna säger och det borgarna gör är två helt olika saker och det blir så oerhört tydligt just i slutskedet av valrörelsen.
När vi pratar om en välfärd för alla så menar vi just att när man blir gammal, sjuk, arbetslös eller om man någon gång skulle ha råkat vara ung så ska man ändå ha rätt till ett schysst och tryggt liv. Man ska inte behöva tvingas välja skola, äldreomsorg eller sjukhus utan sånt ska bara funka när man väl behöver det. Risken med valfriheten är just att den pensionär som är piggare har större möjligheter att sätta sig in i och välja vårdbolag eller sjukhus medan den som är allt för sjuk kanske tar första bästa. Det samma gäller skolan där den som är smart och har bra betyg kanske har mer tid att sätta sig in i de olika skolornas skillnader medan den som verkligen behöver specialpedagogik inte har samma möjligheter. Skolan och vården ska vara någonting som alla som har behov av den också ska få utifrån de förutsättningar man själv har. Alla är olika och därför ska också allas behov tillgodoses efter behov och inget annat.
När man dessutom börjar plocka in vinstintressen i skolor och vård så är det viktigt att vi talar om att det är samma finansiering av en friskola eller ett privat vårdbolag som i den offentliga. Skillnaden är att det privata alternativet har som huvuduppgift att ge vinst till sina aktieägare medan de offentligt drivna har som huvuduppgift att bota sjuka, ta hand om äldre eller se till att unga får bra kunskaper med sig från skolan.
Vi som lyssnar på debatten och som ser bortom argumenten och de politiska floskler som större delen av debatten bygger på ser hur borgarnas politik är precis likadan som borgerlig politik alltid är och har varit, man vill se till att skapa ett samhälle där "ensam är stark" som en lokal folpartist sa i en debatt. Plånbokens storlek ska ha betydelse och har man råd så ska man kunna gå före i köer eller köpa sig fördelar. Det är vad man kallar morötter.
Vi rödgröna vill istället se en annan inriktning på hela samhället. Vi vill att samhället ska stå för den grundtryggheten som människor är vana vid i Sverige även i fortsättningen, vi tror inte att den som tjänar över 40.000 i månaden har någonting emot att betala lite mer skatt om han eller hon vet att de skattepengarna används för att hennes eller hans gamla mormor får mer personal på sitt äldreboende. Vi tror inte att den som bor i fina villan har så stor nytta av den 1000-lapp man sparat på sänkt fastighetsskatt om han eller hon vet att de pengarna går direkt till en ensamstående 3-barnsmamma som behöver köpa nya skor till sitt mellanbarn.
Vi tror också att vi måste se till att behålla en stark fackföreningsrörelse och inte börja skära i arbetsrätten. Det skapas inte fler jobb bara för att arbetsgivare kan välja vem man vill sparka ut först, varken för unga eller för äldre. Det som händer är enbart att vi får en större otrygghet där de anställda ställs emot varandra. Vi vill istället bygga ett solidariskt samhälle där de som har jobb och lön också ser till att bidra mer till samhället än de som är gamla, sjuka eller arbetslösa.
Vi vill bygga ett solidariskt samhälle som håller ihop och därför är det jätteviktigt att man går och röstar på vänsterpartiet så fort man bara kan.
Jag tror att för att vänsterpartiet ska få den uppmärksamhet vi förtjänar så måste vi lägga debatten på en annan nivå. Det handlar om så mycket mer än om en sjuksköterska ska få sänkt skatt. Det borgarna säger och det borgarna gör är två helt olika saker och det blir så oerhört tydligt just i slutskedet av valrörelsen.
När vi pratar om en välfärd för alla så menar vi just att när man blir gammal, sjuk, arbetslös eller om man någon gång skulle ha råkat vara ung så ska man ändå ha rätt till ett schysst och tryggt liv. Man ska inte behöva tvingas välja skola, äldreomsorg eller sjukhus utan sånt ska bara funka när man väl behöver det. Risken med valfriheten är just att den pensionär som är piggare har större möjligheter att sätta sig in i och välja vårdbolag eller sjukhus medan den som är allt för sjuk kanske tar första bästa. Det samma gäller skolan där den som är smart och har bra betyg kanske har mer tid att sätta sig in i de olika skolornas skillnader medan den som verkligen behöver specialpedagogik inte har samma möjligheter. Skolan och vården ska vara någonting som alla som har behov av den också ska få utifrån de förutsättningar man själv har. Alla är olika och därför ska också allas behov tillgodoses efter behov och inget annat.
När man dessutom börjar plocka in vinstintressen i skolor och vård så är det viktigt att vi talar om att det är samma finansiering av en friskola eller ett privat vårdbolag som i den offentliga. Skillnaden är att det privata alternativet har som huvuduppgift att ge vinst till sina aktieägare medan de offentligt drivna har som huvuduppgift att bota sjuka, ta hand om äldre eller se till att unga får bra kunskaper med sig från skolan.
Vi som lyssnar på debatten och som ser bortom argumenten och de politiska floskler som större delen av debatten bygger på ser hur borgarnas politik är precis likadan som borgerlig politik alltid är och har varit, man vill se till att skapa ett samhälle där "ensam är stark" som en lokal folpartist sa i en debatt. Plånbokens storlek ska ha betydelse och har man råd så ska man kunna gå före i köer eller köpa sig fördelar. Det är vad man kallar morötter.
Vi rödgröna vill istället se en annan inriktning på hela samhället. Vi vill att samhället ska stå för den grundtryggheten som människor är vana vid i Sverige även i fortsättningen, vi tror inte att den som tjänar över 40.000 i månaden har någonting emot att betala lite mer skatt om han eller hon vet att de skattepengarna används för att hennes eller hans gamla mormor får mer personal på sitt äldreboende. Vi tror inte att den som bor i fina villan har så stor nytta av den 1000-lapp man sparat på sänkt fastighetsskatt om han eller hon vet att de pengarna går direkt till en ensamstående 3-barnsmamma som behöver köpa nya skor till sitt mellanbarn.
Vi tror också att vi måste se till att behålla en stark fackföreningsrörelse och inte börja skära i arbetsrätten. Det skapas inte fler jobb bara för att arbetsgivare kan välja vem man vill sparka ut först, varken för unga eller för äldre. Det som händer är enbart att vi får en större otrygghet där de anställda ställs emot varandra. Vi vill istället bygga ett solidariskt samhälle där de som har jobb och lön också ser till att bidra mer till samhället än de som är gamla, sjuka eller arbetslösa.
Vi vill bygga ett solidariskt samhälle som håller ihop och därför är det jätteviktigt att man går och röstar på vänsterpartiet så fort man bara kan.
fredag 10 september 2010
Valrörelse... så otroligt kul
Jo, tanken var att uppdatera bloggen ofta och mycket ju närmare valet vi kommer, så är det visst inte men jag ska försöka nu när vi närmar oss sista veckan. Valrörelsen är i full fart och jag är ute på debatter eller torgmöten nästan varje dag. Gislaved, Marianelund, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Nässjö, Jönköping och några till. Men det känns som om vi har medvind och det känns bra. Jag förstår uppriktigt inte opinionssiffrorna men det vänder nog nu.
Jag ska försöka få till ett bra och mer intressant inlägg i morgon efter torgmötet i Tranås men nu är det natta!
Jag ska försöka få till ett bra och mer intressant inlägg i morgon efter torgmötet i Tranås men nu är det natta!
onsdag 4 augusti 2010
Liberalism eller rasism?
Folkpartiet har återigen i en valrörelse börjat flirta med rasisterna. Jag minns att i förra valrörelsen så var folkpartiet ute och pratade språktester och närmade sig dansk folkeparti med en farlig fart. Nu har Major Björklund tydligen bestämt sig för att slöjor i skolan är ett oerhört stort problem som måste lösas till varje pris mitt i en valrörelse. (SvD, SVT, Sydsvenskan DN)
Generellt sett tycker jag ganska bra om folkpartister och folkpartiet. De har en stark och tydlig ideologi i liberalismen som ibland hävdar att de bygger sin politik kring. Men då och då kommer förslag som detta vilket borde uppröra alla övertygade liberaler i partiet. Valfriheten som folkpartiet värnar till varje pris gäller tydligen inte klädval?
Nu vet jag mycket väl att frågan inte bara rör ett klädval men hur stort är problemet med heltäckande klädsel i skolor? I Belgien där man infört ett förbud mot muslimska kläder på allmän plats rör det sig om ca 200 personer som använder burka dagligen. Hur många kan det röra sig om i de svenska skolorna? 20-30 personer? En lagstiftning och ett förbud mot dessa 20-30 personers klädsel, är det rimligt? Jag är helt övertygad om att förslaget är en flirt med de rasistiska strömningarna som finns i Sverige eftersom förslaget går emot folkpartiets egna ideologi om individens frihet.
Vänsterpartiet ser mångfald som någonting positivt och någonting som vi ska värna till varje pris. Vi tror på religionsfriheten på samma sätt som vi tror på yttrandefriheten och tryckfriheten. Vi tänker inte förbjuda människor att ha de kläder man vill av precis samma anledning som vi inte tänker förbjuda tidningar att publicera bilder av muslimernas profet. Däremot är det viktigt att ifrågasätta varför man väljer att ha heltäckande klädsel, eller varför man publicerar karikatyrbilder om man vet att det provocerar. Vi vet att vi behöver arbeta mycket med vår integrationspolitik. Vi måste erbjuda bättre hjälp i skolan till de som kommit hit utan utbildning, vi måste erbjuda bättre och mer integrerade bostäder till personer som flytt till Sverige. Vi måste absolut bli bättre på att anställa alla de välutbildade invandrare som kommer hit med värdefull kunskap. Arbete är nyckeln till en bättre integrationspolitik. På det sättet kan vi skapa en dialog och förhoppningsvis förklara varför vi ser det som ett problem med heltäckande klädsel. Ett förbud löser inte de bakomliggande problemen i svensk integrationspolitik. Ett förbud spär på "vi och dem" tänkandet och riskerar att provocera vår muslimska befolkning snarare än att hjälpa till att skapa ett samhälle som är tolerant och öppet. För det är det som skiljer Sverige från många andra länder, vår frihet att tycka, tänka, och ha på oss vad vi vill. Vill man ha en bra integrationspolitik som fokuserar på att lösa konflikter och att bygga ett öppet samhälle med allas lika värde som grund så ska man rösta på Vänsterpartiet den 19:e september.
Generellt sett tycker jag ganska bra om folkpartister och folkpartiet. De har en stark och tydlig ideologi i liberalismen som ibland hävdar att de bygger sin politik kring. Men då och då kommer förslag som detta vilket borde uppröra alla övertygade liberaler i partiet. Valfriheten som folkpartiet värnar till varje pris gäller tydligen inte klädval?
Nu vet jag mycket väl att frågan inte bara rör ett klädval men hur stort är problemet med heltäckande klädsel i skolor? I Belgien där man infört ett förbud mot muslimska kläder på allmän plats rör det sig om ca 200 personer som använder burka dagligen. Hur många kan det röra sig om i de svenska skolorna? 20-30 personer? En lagstiftning och ett förbud mot dessa 20-30 personers klädsel, är det rimligt? Jag är helt övertygad om att förslaget är en flirt med de rasistiska strömningarna som finns i Sverige eftersom förslaget går emot folkpartiets egna ideologi om individens frihet.
Vänsterpartiet ser mångfald som någonting positivt och någonting som vi ska värna till varje pris. Vi tror på religionsfriheten på samma sätt som vi tror på yttrandefriheten och tryckfriheten. Vi tänker inte förbjuda människor att ha de kläder man vill av precis samma anledning som vi inte tänker förbjuda tidningar att publicera bilder av muslimernas profet. Däremot är det viktigt att ifrågasätta varför man väljer att ha heltäckande klädsel, eller varför man publicerar karikatyrbilder om man vet att det provocerar. Vi vet att vi behöver arbeta mycket med vår integrationspolitik. Vi måste erbjuda bättre hjälp i skolan till de som kommit hit utan utbildning, vi måste erbjuda bättre och mer integrerade bostäder till personer som flytt till Sverige. Vi måste absolut bli bättre på att anställa alla de välutbildade invandrare som kommer hit med värdefull kunskap. Arbete är nyckeln till en bättre integrationspolitik. På det sättet kan vi skapa en dialog och förhoppningsvis förklara varför vi ser det som ett problem med heltäckande klädsel. Ett förbud löser inte de bakomliggande problemen i svensk integrationspolitik. Ett förbud spär på "vi och dem" tänkandet och riskerar att provocera vår muslimska befolkning snarare än att hjälpa till att skapa ett samhälle som är tolerant och öppet. För det är det som skiljer Sverige från många andra länder, vår frihet att tycka, tänka, och ha på oss vad vi vill. Vill man ha en bra integrationspolitik som fokuserar på att lösa konflikter och att bygga ett öppet samhälle med allas lika värde som grund så ska man rösta på Vänsterpartiet den 19:e september.
måndag 19 juli 2010
Att tvångsdeportera en barnfamilj... i Sverige... idag...
I lördags fick jag ett telefonsamtal från min kompis Dalibor som är asylsökande rom från Serbien och bosatt i vårt lilla samhälle. Dalibor har tidigare berättat om hur han i Serbien blev attackerad av grannar, hur man slog sönder fönstren på hans familjs hus och förstörde deras bilar. De gjorde inbrott och hotade och misshandlade dem. De bestämde sig för att fly då Dalibor och hans fru fick lille Vlad eftersom de inte ville att han skulle växa upp i en sådan miljö, vilket ju är rimligt. Dalibor har också en syster som är i 10 års åldern samt en liten mysig (tysk-serb-svensk-engelsktalande, i en salig blandning) pappa och en mamma som lagar fantastiska bakverk.
När Dalibor ringde i lördags så bad han om min hjälp. Han sa någonting om migrationsverk och flytta och jag tyckte det lät märkligt men jag sa att vi tar det på måndag när jag är hemma igen. Dalibor är mycket duktig på att fixa bilar och har hjälpt mig när min gamla volvo har krånglat och han ställer alltid upp när något behöver fixas i huset och vill aldrig ha betalt, du är min brude brukar han säga och jag brukar fråga om jag kan hjälpa dem med något tillbaks och jag tror han menar broder.
Jag vet att han köper billiga bilar och fixar och säljer för lite mer än han köpte dem för att få ihop till lite extra pengar. Målet är att han ska starta en egen verkstad när han får sitt uppehållstillstånd. Hans pappa frågar också ofta om jag vet någon som behöver hjälp med någonting men det är ju svårt att hitta jobb till någon och ett riktigt jobb kan de nog inte få eftersom de inte har uppehållstillstånd.
Idag måndag ringde jag i alla fall till Dalibor för att kolla vad det var han menade med flytta och då sa han att han nu satt i sin smutsiga lägenhet i en helt annan stad. VA!!! Har du flyttat redan… Ja, jävla skitlägenhet, alla mina kompisar bor ju i Anneberg och Vlad och Paulina har ju en massa kompisar på dagis och i skolan. Det var tydligen så att någon av grannarna hade klagat på att lille Vlad som nu är 2 år öppnar och stänger dörren för mycket, och att de kommer hem sent ibland, och att han kör en massa olika bilar med mera med mera med mera.
Hela historien gör mig riktigt förbannad bland annat att de har fått information från migrationsverket om att chefen/handläggaren som tog beslutet i måndags är på semester och kommer om 4 veckor så innan dess kan vi inte göra något. Jag har väldigt svårt att tro att detta har gått till på rätt sätt. Det känns ungefär som samma bemötande de fick av polisen i Serbien när de försökte anmäla alla brott som begicks mot dem… skyll er själva ni är ju romer!
Hur kan det komma sig att någon enskild person med tveksamma åsikter om invandrare lyckas få en redan otrygg flyktingfamilj tvångsflyttad över en natt? Kan inte migrationsverket prata med Dalibors familj och be dem låsa dörren så inte Vlad öppnar och stänger den? Kunde inte Dalibor få bo kvar för att han kommer hem sent ibland när han har jobbat med någons bil långt borta? Finns det såna regler för hyreslägenheter, hur gör man då om man jobbar natt? Det bor många andra flyktingfamiljer i vårt lilla samhälle och de flesta av de som bor i samhället som jag pratat med håller med om att Dalibors med familj är lugna skötsamma och rentav trevliga. Varför flyttar man då just dem?
Tydligen så har man som rom i Sverige inte mycket större respekt än romerna i Serbien och man kan bli tvångsflyttad i stort sett över en natt. Man kan ju tänka sig att om de faktiskt får stanna i Sverige och har fått se att det är såhär man behandlar människor så tror ju de också att det är ok att behandla människor så respektlöst och kränkande. Nu skulle nog inte Dalibor eller hans familj göra något i närheten av detta, deras respekt för människor är alldeles för stor, men hur är det om man inte lärt sig svenska och inte skaffat sig svenska vänner som kan försvara en, om den enda kontakt man har med Sverige är med myndigheter och omänskliga handläggare, klart som fan att man blir fientligt inställd till myndigheter då!
När Dalibor ringde i lördags så bad han om min hjälp. Han sa någonting om migrationsverk och flytta och jag tyckte det lät märkligt men jag sa att vi tar det på måndag när jag är hemma igen. Dalibor är mycket duktig på att fixa bilar och har hjälpt mig när min gamla volvo har krånglat och han ställer alltid upp när något behöver fixas i huset och vill aldrig ha betalt, du är min brude brukar han säga och jag brukar fråga om jag kan hjälpa dem med något tillbaks och jag tror han menar broder.
Jag vet att han köper billiga bilar och fixar och säljer för lite mer än han köpte dem för att få ihop till lite extra pengar. Målet är att han ska starta en egen verkstad när han får sitt uppehållstillstånd. Hans pappa frågar också ofta om jag vet någon som behöver hjälp med någonting men det är ju svårt att hitta jobb till någon och ett riktigt jobb kan de nog inte få eftersom de inte har uppehållstillstånd.
Idag måndag ringde jag i alla fall till Dalibor för att kolla vad det var han menade med flytta och då sa han att han nu satt i sin smutsiga lägenhet i en helt annan stad. VA!!! Har du flyttat redan… Ja, jävla skitlägenhet, alla mina kompisar bor ju i Anneberg och Vlad och Paulina har ju en massa kompisar på dagis och i skolan. Det var tydligen så att någon av grannarna hade klagat på att lille Vlad som nu är 2 år öppnar och stänger dörren för mycket, och att de kommer hem sent ibland, och att han kör en massa olika bilar med mera med mera med mera.
Hela historien gör mig riktigt förbannad bland annat att de har fått information från migrationsverket om att chefen/handläggaren som tog beslutet i måndags är på semester och kommer om 4 veckor så innan dess kan vi inte göra något. Jag har väldigt svårt att tro att detta har gått till på rätt sätt. Det känns ungefär som samma bemötande de fick av polisen i Serbien när de försökte anmäla alla brott som begicks mot dem… skyll er själva ni är ju romer!
Hur kan det komma sig att någon enskild person med tveksamma åsikter om invandrare lyckas få en redan otrygg flyktingfamilj tvångsflyttad över en natt? Kan inte migrationsverket prata med Dalibors familj och be dem låsa dörren så inte Vlad öppnar och stänger den? Kunde inte Dalibor få bo kvar för att han kommer hem sent ibland när han har jobbat med någons bil långt borta? Finns det såna regler för hyreslägenheter, hur gör man då om man jobbar natt? Det bor många andra flyktingfamiljer i vårt lilla samhälle och de flesta av de som bor i samhället som jag pratat med håller med om att Dalibors med familj är lugna skötsamma och rentav trevliga. Varför flyttar man då just dem?
Tydligen så har man som rom i Sverige inte mycket större respekt än romerna i Serbien och man kan bli tvångsflyttad i stort sett över en natt. Man kan ju tänka sig att om de faktiskt får stanna i Sverige och har fått se att det är såhär man behandlar människor så tror ju de också att det är ok att behandla människor så respektlöst och kränkande. Nu skulle nog inte Dalibor eller hans familj göra något i närheten av detta, deras respekt för människor är alldeles för stor, men hur är det om man inte lärt sig svenska och inte skaffat sig svenska vänner som kan försvara en, om den enda kontakt man har med Sverige är med myndigheter och omänskliga handläggare, klart som fan att man blir fientligt inställd till myndigheter då!
onsdag 7 juli 2010
Ingen vinst i välfärden
Svar till Moderaterna Märit Strindberg och Jörgen Stiernborg som tror att vinstkrav inom äldrevården gör den helt problemfri.
Om man inte är särskilt insatt i hur kommunen styrs och vilka regler som gäller inom äldreomsorgen så kan man lätt tro att Strindberg och Stiernborg vet vad de pratar om. De ägnar många och långa spalter i sin debattartikel åt att kritisera kommunens byråkrati, kommnens tjänstemän och den kommunala äldreomsorgen och den styrande majoriteten. Strindberg och Stiernborg borde dock känna till att det är deras borgarstyrda halvprivatiserade landsting som skickat hem en patient utan att och förvissa sig om att kommunens hemtjänst känner till vilka hjälpbehov kvinnan har. Jag kan instämma i att det som hänt är olyckligt och ska inte få hända, men kanske är det så att i den vårdvalsiver som borgarna stressat igenom i vårt län så förlorar man pengar om man låter någon stanna kvar en extra natt på sjukhuset.
Borgarna verkar tro att lösningen skulle vara att tvinga våra äldre och funktionshindrade att välja mellan ett antal olika logotyper när man ska få sin vård. Man tar upp Nacka som gott exempel. Nacka var först med att införa vårdval i hemtjänsten och man har över 50 olika utförare att välja mellan. Av dessa hade 37% ”glömt” att lämna in sin årsredovisning till bolagsverket, 26 stycken saknar kollektivavtal och anställda vittnar om hur man på 15 min ska hinna mata, klä av och lägga de äldre. Detta alltså i den borgerliga idealkommunen Nacka. De okunniga debattskribenterna får det att låta som att kommunens bedömning av vilken hjälp du har rätt att få magiskt skulle försvinna om vi bara privatiserar äldreomsorgen. Den möjligheten finns redan idag. Om man har råd att anställa ett städbolag själv krävs ju ingen biståndsbedömning. Men är man gammal och med skral ekonomi så ska man ju inte behöva lägga sina sista slantar på att köpa den hjälp man behöver och har rätt till. Då är det upp till kommunens tjänstemän att tillsammans med dig och dina anhöriga avgöra vilken hjälp du har behov av och den hjälpen får du också, för det mesta helt kostnadsfritt för dig. Gemensamt och solidariskt finansierat via skatten och som kvinnan i artikeln själv säger är våra äldre i Nässjö ofta mycket nöjda med den omvårdnad man får
Nej någon privat utförare som vill tjäna pengar på våra äldre, sjuka och funktionshindrade är inte lösningen när problem som detta uppstår. Vi i välfärdspartiet Vänsterpartiet vet om att det ibland kan uppstå brister när de olika huvudmännen kommunicerar. Det måste vi jobba på att förbättra och därför kommer vi i en rödgrön regering att anslå 12 miljarder mer än borgarna till kommuner och landsting. Borgarnas eget förslag att ha ännu fler aktörer som ska kommunicera med varandra och som dessutom måste gå med vinst tycker jag vi kan kasta i papperskorgen! Som sagt, den 19:e September bestämmer folket om vi ska ha gemensamma trygghetsnät där alla i Nässjö har rätt till bra och kostnadsfri omvårdnad utifrån behov, eller om vi ska låta borgarna styra på deras sätt.
Alexander Lowejko, Anneberg
Ordförande Vänsterpartiet Jönköpings län
Om man inte är särskilt insatt i hur kommunen styrs och vilka regler som gäller inom äldreomsorgen så kan man lätt tro att Strindberg och Stiernborg vet vad de pratar om. De ägnar många och långa spalter i sin debattartikel åt att kritisera kommunens byråkrati, kommnens tjänstemän och den kommunala äldreomsorgen och den styrande majoriteten. Strindberg och Stiernborg borde dock känna till att det är deras borgarstyrda halvprivatiserade landsting som skickat hem en patient utan att och förvissa sig om att kommunens hemtjänst känner till vilka hjälpbehov kvinnan har. Jag kan instämma i att det som hänt är olyckligt och ska inte få hända, men kanske är det så att i den vårdvalsiver som borgarna stressat igenom i vårt län så förlorar man pengar om man låter någon stanna kvar en extra natt på sjukhuset.
Borgarna verkar tro att lösningen skulle vara att tvinga våra äldre och funktionshindrade att välja mellan ett antal olika logotyper när man ska få sin vård. Man tar upp Nacka som gott exempel. Nacka var först med att införa vårdval i hemtjänsten och man har över 50 olika utförare att välja mellan. Av dessa hade 37% ”glömt” att lämna in sin årsredovisning till bolagsverket, 26 stycken saknar kollektivavtal och anställda vittnar om hur man på 15 min ska hinna mata, klä av och lägga de äldre. Detta alltså i den borgerliga idealkommunen Nacka. De okunniga debattskribenterna får det att låta som att kommunens bedömning av vilken hjälp du har rätt att få magiskt skulle försvinna om vi bara privatiserar äldreomsorgen. Den möjligheten finns redan idag. Om man har råd att anställa ett städbolag själv krävs ju ingen biståndsbedömning. Men är man gammal och med skral ekonomi så ska man ju inte behöva lägga sina sista slantar på att köpa den hjälp man behöver och har rätt till. Då är det upp till kommunens tjänstemän att tillsammans med dig och dina anhöriga avgöra vilken hjälp du har behov av och den hjälpen får du också, för det mesta helt kostnadsfritt för dig. Gemensamt och solidariskt finansierat via skatten och som kvinnan i artikeln själv säger är våra äldre i Nässjö ofta mycket nöjda med den omvårdnad man får
Nej någon privat utförare som vill tjäna pengar på våra äldre, sjuka och funktionshindrade är inte lösningen när problem som detta uppstår. Vi i välfärdspartiet Vänsterpartiet vet om att det ibland kan uppstå brister när de olika huvudmännen kommunicerar. Det måste vi jobba på att förbättra och därför kommer vi i en rödgrön regering att anslå 12 miljarder mer än borgarna till kommuner och landsting. Borgarnas eget förslag att ha ännu fler aktörer som ska kommunicera med varandra och som dessutom måste gå med vinst tycker jag vi kan kasta i papperskorgen! Som sagt, den 19:e September bestämmer folket om vi ska ha gemensamma trygghetsnät där alla i Nässjö har rätt till bra och kostnadsfri omvårdnad utifrån behov, eller om vi ska låta borgarna styra på deras sätt.
Alexander Lowejko, Anneberg
Ordförande Vänsterpartiet Jönköpings län
fredag 2 juli 2010
Oppositionsledaren Carl Bildt
Läser och roas över hur Carl Bildt i en lång debattartikel i DN leker oppositionsledare såhär långt före valet, borde han inte åtminstone försöka ägna sig åt att behålla makten?
Bildt kallar vänsterpartiet upprepade gånger för kommunister och försöker måla upp vänsterpartiet som ett litet mystiskt parti som skulle förespråka en totalitär stat. För Carl Bildt är kommunism ett diktaturstyre i samma stil som det i Sovjet eller Nordkorea. Vi har förväntat oss att vänsterpartiet ska bli det parti som Borgarna och Sverigedemokraterna använder som hackkyckling för att svartmåla den rödgröna regeringen men att Bildt skulle kasta den första stenen var för mig lite otippat.
Till att börja med kan vi undersöka begreppet kommunism, för mig är det den ideologi som ligger längst bort från den Thatcherinspirerade anarkakapitalistiska nyliberalism som Borgarna driver. Till skillnad från nyliberalismen där marknaden sätter alla villkor och där de som har mycket pengar är de som är diktatorer ser jag kommunismen som en ideologi där alla människors behov tillgodoses utifrån synen att vi alla är lika mycket värda oavsett hur mycket pengar vi har. Kommunismen förespråkar gemensamt ägda produktionsmedel. Vänsterpartiet förespråkar mer demokrati på arbetsplatserna och starkare fackliga organisationer. I de fall det som produceras har ett värde för allmänheten så som skola, vård, omsorg, kollektivtrafik etc. tycker jag och vänsterpartiet att alla gemensamt ska bidra för att skapa tjänster som är så bra som möjligt för alla, då är det väl också rimligt att man hjälps åt att betala via skattesedeln? Detta är alltså ett av argumentet Bildt använder emot oss…
I den nyliberala ideologin som Borgarna företräder anses skatter vara en form av förtryck och var och en ska själv få avgöra vilka tjänster man vill lägga sina pengar på. Staten ska endast bestå av ett nationellt försvar och ett domstolsväsen. Allt annat ska bestämmas utifrån marknadens villkor om utbud och efterfrågan. Vill man ha vård om man t.ex. väljer att bli sjuk så får man betala vad det kostar och dessutom hoppas att man valt rätt sjukförsäkring. Vill man åka bil så får man betala vägtullar och väljer man t.ex. att bli född i en fattig familj så kan man antagligen inte betala för att gå i skolan utan då får man fortsätta tillhöra underklassen i generation efter generation.
Jag hoppas och tror att väljarna är kloka nog att inte tro att varken Borgarna strävar efter ett nyliberalt samhälle där endast de rika överlever eller att vänsterpartiet skulle sträva efter någon form av gammal kommunistisk diktatur. Men i grund och botten ser man tydligt att de ideologiska skillnaderna lyser igenom i den politik som förs, vare sig man är socialist och feminist som vill ge alla samma möjligheter eller liberal som vill ge marknaden mer inflytande.
Läs också: Jinge.se, Rasmus Lenefors, Mats Engström,
måndag 14 juni 2010
Vad har Singapores regering för intressen i Anneberg?
Den borgerliga regeringen slår sig för bröstet och skryter om sina utförsäljningar inom välfärdssektorn. Det ska leda till ökad valfrihet menar man och tror att det är logotypen på vårdarens tröja som är viktigt för den som ska välja.
En av ägarna till ett av Sveriges största vårdföretag Carema care skriver i sin årsredovisning att man nästan dubblat sin ”försäljning” mellan 2005 till 2009, ”Marknaden har varit mycket stark, särskilt i Sverige”. Caremas ägare ägs i sin tur till en viss liten del av Singapores regering men framförallt av två stora riskkapitalbolag med säten i skatteparadis som Jersey. Carema care beskriver också i sin årsredovisning hur man köpt Eken Care, vilket gjort dem till den största privata aktören inom socialpsykiatri i Sverige. Eken Care i sin tur driver behandlingshemmet i Anneberg där bl.a. Nässjö kommun står listad som kund. Anledningen till att Singapores regering har investerat i detta bolag är att den svenska utförsäljnings- och privatiseringshysterin har visat sig vara mycket lukrativ. För dem som har råd att köpa in sig finns stora vinster att hämta direkt från våra skattepengar som var tänkta att gå till vård och omsorg.
Det är nämligen inte så att det handlar om valfrihet och små fina brukarkollektiv. Det handlar om borgarnas ideologiska grundsyn där det offentliga ska minimeras till förmån för privat ägande och där i förlängningen privata försäkringar ska vara det som ger dig möjlighet att få rätt till bra vård.
Vi i Vänsterpartiet har en helt annan syn. Vi vill inte se några riskkapitalbolag som gör stora vinster på våra skattepengar. Vi vill se att dessa pengar används för att utveckla den offentliga vården så att de pengar vi gemensamt bidrar med också kommer alla som behöver dem till godo. Vi vill ge kommunerna och landstingen mycket större resurser så att de ska kunna utveckla sin verksamhet. För visst är det möjligt att införa valfrihet i det offentliga. När jag blir gammal vill jag få välja vad jag vill ha för mat, när jag vill gå och lägga mig, vad jag vill göra på dagarna och vem i personalen som ska få ta hand om mig. Det är för mig helt oväsentligt vilken logga personalen har på sina jackor. En offentlig verksamhet drivs av människors behov och det är där vi ska lägga våra skattepengar och inte kasta ut dem över skattesmitande riskkapitalbolag. Men då måste vi se till att börja med att stoppa de blådårar som har makten idag. Håll ihop och rösta rött i valet i september.
Alexander Lowejko
Ordförande i Vänsterpartiet Jönköpings län
En av ägarna till ett av Sveriges största vårdföretag Carema care skriver i sin årsredovisning att man nästan dubblat sin ”försäljning” mellan 2005 till 2009, ”Marknaden har varit mycket stark, särskilt i Sverige”. Caremas ägare ägs i sin tur till en viss liten del av Singapores regering men framförallt av två stora riskkapitalbolag med säten i skatteparadis som Jersey. Carema care beskriver också i sin årsredovisning hur man köpt Eken Care, vilket gjort dem till den största privata aktören inom socialpsykiatri i Sverige. Eken Care i sin tur driver behandlingshemmet i Anneberg där bl.a. Nässjö kommun står listad som kund. Anledningen till att Singapores regering har investerat i detta bolag är att den svenska utförsäljnings- och privatiseringshysterin har visat sig vara mycket lukrativ. För dem som har råd att köpa in sig finns stora vinster att hämta direkt från våra skattepengar som var tänkta att gå till vård och omsorg.
Det är nämligen inte så att det handlar om valfrihet och små fina brukarkollektiv. Det handlar om borgarnas ideologiska grundsyn där det offentliga ska minimeras till förmån för privat ägande och där i förlängningen privata försäkringar ska vara det som ger dig möjlighet att få rätt till bra vård.
Vi i Vänsterpartiet har en helt annan syn. Vi vill inte se några riskkapitalbolag som gör stora vinster på våra skattepengar. Vi vill se att dessa pengar används för att utveckla den offentliga vården så att de pengar vi gemensamt bidrar med också kommer alla som behöver dem till godo. Vi vill ge kommunerna och landstingen mycket större resurser så att de ska kunna utveckla sin verksamhet. För visst är det möjligt att införa valfrihet i det offentliga. När jag blir gammal vill jag få välja vad jag vill ha för mat, när jag vill gå och lägga mig, vad jag vill göra på dagarna och vem i personalen som ska få ta hand om mig. Det är för mig helt oväsentligt vilken logga personalen har på sina jackor. En offentlig verksamhet drivs av människors behov och det är där vi ska lägga våra skattepengar och inte kasta ut dem över skattesmitande riskkapitalbolag. Men då måste vi se till att börja med att stoppa de blådårar som har makten idag. Håll ihop och rösta rött i valet i september.
Alexander Lowejko
Ordförande i Vänsterpartiet Jönköpings län
måndag 7 juni 2010
Till Hägglund om verkligheten
Göran Hägglund har idag fått mycket medieutrymme i en stor personlig intervju i DN där man inleder artikeln med "Han slåss för kärnfamiljen och 'verklighetens folk', och vill helst inte att homosexuella par ska skaffa barn." Förutom att bekräfta Krisdemokraternas omoderna syn på jämställdhet och att på något vis lyckas få journalisten att skriva att Kd tror på människors lika värde pratar Hägglund framförallt om homosexuellas rätt att gifta sig och skaffa barn. Men det läskiga med Kd är inte bara deras människosyn och homoförakt, det läskigaste är deras djupt rotade nyliberalism och deras nya taktik för att vinna röster.
Det senaste tilltaget har KD hämtat från den extremistliknande kristna högern i USA där man i förra valet pratade om "verklighetens folk". Hägglund menar att Krisdemokraterna ska vara partiet för de människor som "drabbas" av en kontrollerande stat och man ska ifrågasätta hur stor statens makt ska tillåtas vara. Problemet med hela "verklighetens folk" diskussionen är ju att de människor man riktar sig till när man intar detta "underdog" perspektiv är de som verkligen har allt att vinna på en stark stat där skyddsnäten och trygghetssystemen är väl utbyggda. Man kommer altså i valrörelsen att återigen använda sig av vänsterretorik och prata om den lilla arbetande människan som tvingas betala så mycket i skatt. Samtidigt röstar man igenom FRA lagar och andra intergitetskränkande idiotlagar och skär vidare med motorsåg i våran offentliga sektor.
För de som vinner på Krisdemokratisk politik är ju som bekant de som inte har så stora behov av en gemensam trygghet, de som har råd att betala för sig om de blir sjuka eller de som har råd att anställa en nanny istället för att skicka sina barn till dagis. Krisdemokraterna vill minska skatterna det är bara det det handlar om! Minskade skatter ger ju staten mindre pengar som vi kan lägga på en gemensam skola, gemensam vård för de äldre och gemensamt skydd för de som inte har det så gott ställt. Krisdemokraterna kommer att vilja måla ut staten som ett stort svart pengasugande hål, och med en borgerlig regering har de kanske rätt, de delar ut skattepengar till hemmafruar och ger bidrag till de som har råd att ha hembiträde. Men om vi vill bygga ett tryggt samhälle så ska pengarna användas där de behövs, och då behöver vi börja med att bli av med Krisdemokraterna!
När det gäller homoätkenskap så har Alliansfritt Sverige skrivit en del bra grejjer om just denna artikel så jag skickar ut en repris på ett tidigare bloginlägg när Kd var igång och pratade homosexuellas rätt att skaffa barn:
Jag läste en gång att det fanns en pojke... det måste väl ha varit i Stockholm, som växte upp med bara en förälder!!! Jo det är sant, Hans mamma hade flyttat därifrån så han fick bo med bara sin pappa. Sånt händer ju förståss bara i storstäderna men hör och häpna, pojken växte tydligen upp och artade sig riktigt väl. Det fans en annan inte lika bra historia om en flicka som hade både en mamma och en pappa. Mamman arbetade extra som hora för att pappa skulle få pengar till sitt heroin. Eftersom inte mamma var hemma när pappa blev sugen så fick hon leka mamma ibland.
Pojken och flickan existerar givetvis inte i kristdemokraternas medvetande men här i verkligheten, bland de riktiga verklighetens folk som de flesta av oss lever bland så förekommer faktiskt sådana som pojken och flickan. Kanske är det inte självklart att man måste ha en mamma och en pappa, kanske är det inte ens det bästa.
Det senaste tilltaget har KD hämtat från den extremistliknande kristna högern i USA där man i förra valet pratade om "verklighetens folk". Hägglund menar att Krisdemokraterna ska vara partiet för de människor som "drabbas" av en kontrollerande stat och man ska ifrågasätta hur stor statens makt ska tillåtas vara. Problemet med hela "verklighetens folk" diskussionen är ju att de människor man riktar sig till när man intar detta "underdog" perspektiv är de som verkligen har allt att vinna på en stark stat där skyddsnäten och trygghetssystemen är väl utbyggda. Man kommer altså i valrörelsen att återigen använda sig av vänsterretorik och prata om den lilla arbetande människan som tvingas betala så mycket i skatt. Samtidigt röstar man igenom FRA lagar och andra intergitetskränkande idiotlagar och skär vidare med motorsåg i våran offentliga sektor.
För de som vinner på Krisdemokratisk politik är ju som bekant de som inte har så stora behov av en gemensam trygghet, de som har råd att betala för sig om de blir sjuka eller de som har råd att anställa en nanny istället för att skicka sina barn till dagis. Krisdemokraterna vill minska skatterna det är bara det det handlar om! Minskade skatter ger ju staten mindre pengar som vi kan lägga på en gemensam skola, gemensam vård för de äldre och gemensamt skydd för de som inte har det så gott ställt. Krisdemokraterna kommer att vilja måla ut staten som ett stort svart pengasugande hål, och med en borgerlig regering har de kanske rätt, de delar ut skattepengar till hemmafruar och ger bidrag till de som har råd att ha hembiträde. Men om vi vill bygga ett tryggt samhälle så ska pengarna användas där de behövs, och då behöver vi börja med att bli av med Krisdemokraterna!
När det gäller homoätkenskap så har Alliansfritt Sverige skrivit en del bra grejjer om just denna artikel så jag skickar ut en repris på ett tidigare bloginlägg när Kd var igång och pratade homosexuellas rätt att skaffa barn:
Jag läste en gång att det fanns en pojke... det måste väl ha varit i Stockholm, som växte upp med bara en förälder!!! Jo det är sant, Hans mamma hade flyttat därifrån så han fick bo med bara sin pappa. Sånt händer ju förståss bara i storstäderna men hör och häpna, pojken växte tydligen upp och artade sig riktigt väl. Det fans en annan inte lika bra historia om en flicka som hade både en mamma och en pappa. Mamman arbetade extra som hora för att pappa skulle få pengar till sitt heroin. Eftersom inte mamma var hemma när pappa blev sugen så fick hon leka mamma ibland.
Pojken och flickan existerar givetvis inte i kristdemokraternas medvetande men här i verkligheten, bland de riktiga verklighetens folk som de flesta av oss lever bland så förekommer faktiskt sådana som pojken och flickan. Kanske är det inte självklart att man måste ha en mamma och en pappa, kanske är det inte ens det bästa.
tisdag 1 juni 2010
Ship to Gaza,
Stämningen när vänsterpartiets ordförandekonferens inleddes igår på Syninge kursgård var dämpad. Alla pratade och frågade om det som hände tidigt i måndags morse. Var det någon som hört något mer? vad ska hända nu? hur har det gått för de som uppgetts vara skadade? Var det verkligen på internationellt vatten? Man upplever sällan internationella händelser som får sådant genomslag att alla runt omkring upptas av det. De gånger jag upplevt detta är nog mordet på Palme och WTC attacken. Alla tre är lika otroliga, osannolika och omänskliga.
Nu befann jag mig i och för sig i en sådan krets av människor där sådant diskuteras men det är fortfarande min uppfattning att det som hände med skeppen utanför Israel är någonting som berört många. Och det ska det göra!
Ett land som begår sådana övergrepp på civilbefolkning och som dessutom har mage att attackera, skjuta ihjäl och kidnappa hjälparbetare ska ha mycket uppmärksamhet. Man har alltså överfallit och dödat människor som agerat i solidaritet med de fängslade människorna innanför den Israeliska muren.
Man kan tro att när en stat överfaller någon på internationellt vatten så ska detta omedelbart fördömas på alla möjliga tänkbara sätt men det ruskiga i detta är Sveriges utrikesminister Carl Bildts agerande och uttalande efter övergreppen. Inställningen är att vi ska vänta och se vad den oberoende utredningen kommer fram till och vad EU och FNs säkerhetsråd bestämmer sig för att göra. Vaddå? har Sverige ingen egen vilja? vi kan inte själva ta ställning? Vi kanske kan tänka oss att acceptera övervåld och brott mot de mänskliga rättigheterna om de andra väljer att göra det. Nej Carl Bildt. Vi kan vara ett föregångsland! Vi kan dra tillbaks vår attaché från Israel, vi kan kräva att Israels handelsavtal med EU rivs upp, och vi kan kräva att Israel stoppar blockaden av Gaza och tillåter hjälpsändningar med mediciner och mat att komma fram. Vi behöver inte vänta på en utredning för att se att det som Israel gör i Gaza är helt åt skogen. Det är tillräckligt för att stoppa handel med dessa krigshetsande, våldsälskande satans mördare.
Bojkotta israel!
Läs även andra bloggares åsikter om Gaza, Israel, Ship, Bojkotta, Carl Bildt, hjälparbetare, intressant
Eller tidningsartiklar:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/irlandskt-fartyg-pa-vag-mot-gaza-1.1115299
Nu befann jag mig i och för sig i en sådan krets av människor där sådant diskuteras men det är fortfarande min uppfattning att det som hände med skeppen utanför Israel är någonting som berört många. Och det ska det göra!
Ett land som begår sådana övergrepp på civilbefolkning och som dessutom har mage att attackera, skjuta ihjäl och kidnappa hjälparbetare ska ha mycket uppmärksamhet. Man har alltså överfallit och dödat människor som agerat i solidaritet med de fängslade människorna innanför den Israeliska muren.
Man kan tro att när en stat överfaller någon på internationellt vatten så ska detta omedelbart fördömas på alla möjliga tänkbara sätt men det ruskiga i detta är Sveriges utrikesminister Carl Bildts agerande och uttalande efter övergreppen. Inställningen är att vi ska vänta och se vad den oberoende utredningen kommer fram till och vad EU och FNs säkerhetsråd bestämmer sig för att göra. Vaddå? har Sverige ingen egen vilja? vi kan inte själva ta ställning? Vi kanske kan tänka oss att acceptera övervåld och brott mot de mänskliga rättigheterna om de andra väljer att göra det. Nej Carl Bildt. Vi kan vara ett föregångsland! Vi kan dra tillbaks vår attaché från Israel, vi kan kräva att Israels handelsavtal med EU rivs upp, och vi kan kräva att Israel stoppar blockaden av Gaza och tillåter hjälpsändningar med mediciner och mat att komma fram. Vi behöver inte vänta på en utredning för att se att det som Israel gör i Gaza är helt åt skogen. Det är tillräckligt för att stoppa handel med dessa krigshetsande, våldsälskande satans mördare.
Bojkotta israel!
Läs även andra bloggares åsikter om Gaza, Israel, Ship, Bojkotta, Carl Bildt, hjälparbetare, intressant
Eller tidningsartiklar:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/irlandskt-fartyg-pa-vag-mot-gaza-1.1115299
lördag 15 maj 2010
Miljö, målarfärg och medlemsmöte
Kanske har någon missat att miljöpartiet håller kongress i dagarna, jag har inte haft så mycket tid att sätta mig ner och följa det eftersom jag varit på medlemsmöte med länets partiföreningars styrelse halva dagen idag och ska ägna resten av kvällen åt att måla hallen.
Hur som helst så blev jag idag påmind om en kul grej som Mona sa på vår kongress förra veckan, hon sa att hon stod där med två gröna partier! Tidningarna skrev om hur MP får konkurrens från V och vi är förstås glada om folk kan se hur bra vår miljöpolitik faktiskt är. Det roliga i det hela var ju att Mona sa att det var två gröna partier och inte tre ;)
Vi tar ju ett riktigt grepp om miljö och energipoltiken, vi tror inte att vi kan fortsätta leva som vi gör utan vi måste börja lära oss att snåla på energin och ställa om till mer energieffektiv produktion och framförallt mindre konsumtion av energi. Vi kommer att få ungefär hur mycket påhopp som helst av den blå sidan för vår kilometerskatt och vår höjda bensinskatt men seriöst, det måste bli en förändring i hur man slösar med våra resurser och vi visar att vi tar ett riktigt grepp om miljön. Bensinskatten då... ja kör man som genomsnittet 1500mil per år så får man en ökad kostnad på 29 kr per månad första året och ytterligare 20 kr andra året. Är det verkligen någonting att skrika så högt om? Samtidigt kommer vi ju att se till att folk får sänkta avgifter till fack och a-kassa, och höja a-kassan till 90% så de som faktiskt lever på marginalerna och är bilberoende kommer ändå att få det bättre med vår politik. Den borgerliga sidan däremot pratar bara om hur viktigt det är med transporter och visar därmed tydligt att man prioriterar marknaden före miljön... någon som är överraskad?
Läs även andra bloggares åsikter om miljö, bensinskatt, miljöpartiet, vänsterpartiet, energipoltik
Hur som helst så blev jag idag påmind om en kul grej som Mona sa på vår kongress förra veckan, hon sa att hon stod där med två gröna partier! Tidningarna skrev om hur MP får konkurrens från V och vi är förstås glada om folk kan se hur bra vår miljöpolitik faktiskt är. Det roliga i det hela var ju att Mona sa att det var två gröna partier och inte tre ;)
Vi tar ju ett riktigt grepp om miljö och energipoltiken, vi tror inte att vi kan fortsätta leva som vi gör utan vi måste börja lära oss att snåla på energin och ställa om till mer energieffektiv produktion och framförallt mindre konsumtion av energi. Vi kommer att få ungefär hur mycket påhopp som helst av den blå sidan för vår kilometerskatt och vår höjda bensinskatt men seriöst, det måste bli en förändring i hur man slösar med våra resurser och vi visar att vi tar ett riktigt grepp om miljön. Bensinskatten då... ja kör man som genomsnittet 1500mil per år så får man en ökad kostnad på 29 kr per månad första året och ytterligare 20 kr andra året. Är det verkligen någonting att skrika så högt om? Samtidigt kommer vi ju att se till att folk får sänkta avgifter till fack och a-kassa, och höja a-kassan till 90% så de som faktiskt lever på marginalerna och är bilberoende kommer ändå att få det bättre med vår politik. Den borgerliga sidan däremot pratar bara om hur viktigt det är med transporter och visar därmed tydligt att man prioriterar marknaden före miljön... någon som är överraskad?
Läs även andra bloggares åsikter om miljö, bensinskatt, miljöpartiet, vänsterpartiet, energipoltik
fredag 14 maj 2010
Har du valt rätt?
För att få precis rätt vård efter dina behov, eller precis rätt utbildning så är det ju viktigt att du vet exakt vilken utbildning du vill ha eller vilken vård du behöver, och att du har alla fakta på bordet när du ska göra valet.
Ett exempel på saker man kan välja är mobiltelefonoperatör, man kan välja mellan olika höga avgifter där vissa gör att man får billigare SMS, vissa gör att man får billigare samtal och vissa gör att man får lägre startkostnad men högre minutavgift, kanske kan man dessutom ringa billigt till fasta telefoner och få olika hög kostnad på datatrafiken. Dessutom finns det ju en uppsjö av olika operatörer att välja mellan och med olika bra täckning och olika balla telefoner. Är du säker på att du har valt rätt?
Jag tycker inte att man kan se vården på samma sätt som en mobiloperatör. När man känner att hjärtat börjar slå lite långsammare och den där stickande infarktkänslan i armen så är väl inte det första man gör att leta fram brochyrerna man fått från olika vårdgivare för att se om man får gratis kaffe eller om vårdgivaren har kollektivavtal. Vården ska bara fungera! Den ska vara lika bra för alla oavsett om man är man eller kvinna, svensk eller invandrare, rik eller fattig.
Valfriheten inom t.ex. äldreomsorgen är jätteviktig även för oss i vänsterpartiet. Man ska kunna få välja när man ska gå upp eller när man ska gå och lägga sig, man ska få välja vad man vill ha för mat, man ska få välja när man ska duschas och av vem, och man ska få välja vad man vill göra på sin fritid. Självklart ska de äldres integritet försvaras och valfriheten garanteras och det är det våra skattepengar ska användas till. MEN borgarna har en annan definition på valfrihet, de anser att det viktiga är vilken logga personalen har på sina jackor. De tror att man när man börjar bli gammal har viljan att sätta sig in i alla de avvägningar och för och nackdelar det innebär att välja mellan olika utförare som sedan ska ge en hemtjänst eller särskilt boende och samtidigt tjäna pengar på det genom att dra ner på personal. Vi tror att man är intresserad av bra vård utifrån sina egna förutsättningar och vi tycker att det är viktigt att alla har rätt till en trygg sjuk- och äldrevård där individuella behov styr snarare än vinstintressen!
Läs även andra bloggares åsikter om valfrihet, vänsterpartiet, vårdval, politik
Ett exempel på saker man kan välja är mobiltelefonoperatör, man kan välja mellan olika höga avgifter där vissa gör att man får billigare SMS, vissa gör att man får billigare samtal och vissa gör att man får lägre startkostnad men högre minutavgift, kanske kan man dessutom ringa billigt till fasta telefoner och få olika hög kostnad på datatrafiken. Dessutom finns det ju en uppsjö av olika operatörer att välja mellan och med olika bra täckning och olika balla telefoner. Är du säker på att du har valt rätt?
Jag tycker inte att man kan se vården på samma sätt som en mobiloperatör. När man känner att hjärtat börjar slå lite långsammare och den där stickande infarktkänslan i armen så är väl inte det första man gör att leta fram brochyrerna man fått från olika vårdgivare för att se om man får gratis kaffe eller om vårdgivaren har kollektivavtal. Vården ska bara fungera! Den ska vara lika bra för alla oavsett om man är man eller kvinna, svensk eller invandrare, rik eller fattig.
Valfriheten inom t.ex. äldreomsorgen är jätteviktig även för oss i vänsterpartiet. Man ska kunna få välja när man ska gå upp eller när man ska gå och lägga sig, man ska få välja vad man vill ha för mat, man ska få välja när man ska duschas och av vem, och man ska få välja vad man vill göra på sin fritid. Självklart ska de äldres integritet försvaras och valfriheten garanteras och det är det våra skattepengar ska användas till. MEN borgarna har en annan definition på valfrihet, de anser att det viktiga är vilken logga personalen har på sina jackor. De tror att man när man börjar bli gammal har viljan att sätta sig in i alla de avvägningar och för och nackdelar det innebär att välja mellan olika utförare som sedan ska ge en hemtjänst eller särskilt boende och samtidigt tjäna pengar på det genom att dra ner på personal. Vi tror att man är intresserad av bra vård utifrån sina egna förutsättningar och vi tycker att det är viktigt att alla har rätt till en trygg sjuk- och äldrevård där individuella behov styr snarare än vinstintressen!
Läs även andra bloggares åsikter om valfrihet, vänsterpartiet, vårdval, politik
torsdag 6 maj 2010
Kongress 2010 - Håll ihop
Nu är det snart dags! Vänsterpartiets kongress drar igång klockan 10 på fredag morgon i Gävle. Jag och ombuden från Jönköpings län kommer en aning senare och missar antagligen inte så mycket mer än välkomstkaffe och mingel.
Det är ju inga revolutionerande motioner även om förslag till namnbyten och lite sånt spännande finns så tror jag inte det kommer att bli några direkta revolutionerande saker. Jag har tänkt hålla två anföranden, det ena där jag tänker förorda våra duktiga partistyrelsemedlemmar från Jönköpings län Marianne Ericsson och Alice Åström och det andra där jag vill be kongressen att fundera över vår valplattform och alla de motioner som kräver en tydligare miljöprofil för vänsterpartiet.
Vänsterpartiet har en tydlig och bra miljöpolitik och för mig är miljöpolitiken absolut en av de viktigaste frågorna för framtiden. Vi måste se till att skärpa oss och ta hand om vår miljö, annars finns det snart inte mycket kvar som är värt för en politiker att försvara. Problemet med att föra in den tydliga miljöprofilen i vårt valmanifest är nog att vi inte är tillräckligt kända för vårt miljöengagemang. Om man frågar 100 personer vilket parti som arbetar mest för miljön så svarar bara 2-3 Vänsterpartiet. Vi har hård konkurrens i miljöfrågorna och jag tror det är viktigt att vi lyfter fram andra frågor som vi också brinner för i valet. För det är inte bara vår miljöpolitik som ger oss röster det är också vår syn på jämställdhet, vår tro på den personliga integriteten och vår kamp för en trygg och stark välfärd.Vi måste visa att vi är det tydligaste vänsteralternativet i det rödgröna samarbetet och det gör vi inte genom att säga samma sak som våra kollegor i Miljöpartiet, även om vi lägger i stort sett lika stor vikt vid miljöfrågorna som dem!
Det är ju inga revolutionerande motioner även om förslag till namnbyten och lite sånt spännande finns så tror jag inte det kommer att bli några direkta revolutionerande saker. Jag har tänkt hålla två anföranden, det ena där jag tänker förorda våra duktiga partistyrelsemedlemmar från Jönköpings län Marianne Ericsson och Alice Åström och det andra där jag vill be kongressen att fundera över vår valplattform och alla de motioner som kräver en tydligare miljöprofil för vänsterpartiet.
Vänsterpartiet har en tydlig och bra miljöpolitik och för mig är miljöpolitiken absolut en av de viktigaste frågorna för framtiden. Vi måste se till att skärpa oss och ta hand om vår miljö, annars finns det snart inte mycket kvar som är värt för en politiker att försvara. Problemet med att föra in den tydliga miljöprofilen i vårt valmanifest är nog att vi inte är tillräckligt kända för vårt miljöengagemang. Om man frågar 100 personer vilket parti som arbetar mest för miljön så svarar bara 2-3 Vänsterpartiet. Vi har hård konkurrens i miljöfrågorna och jag tror det är viktigt att vi lyfter fram andra frågor som vi också brinner för i valet. För det är inte bara vår miljöpolitik som ger oss röster det är också vår syn på jämställdhet, vår tro på den personliga integriteten och vår kamp för en trygg och stark välfärd.Vi måste visa att vi är det tydligaste vänsteralternativet i det rödgröna samarbetet och det gör vi inte genom att säga samma sak som våra kollegor i Miljöpartiet, även om vi lägger i stort sett lika stor vikt vid miljöfrågorna som dem!
måndag 3 maj 2010
Vårmotionen - min version
Jag är en lyckligt lottad 30-åring, jag har nämligen fast jobb, många av mina vänner och andra i min ålder har inte det. Många sitter hemma varje morgon och hoppas på att få ett SMS där man får reda på om man får jobba idag eller inte, många vågar inte vara hemma när de blir sjuka för man har sett andra som varit det och som då slutar SMSen att komma. Det är inte en trygg arbetssituation!
När jag gick i mellanstadiet hade vi en skolsköterska som man fick gå till om man var förkyld, när jag gick i högstadiet hade vi en kurator som man kunde gå till om man hade problem, vilket väldigt många har i den åldern. I lågstadiet fick jag gå till Mirjam och ha särskild undervisning för att jag hade svårt att skriva, jag behövde öva på motoriken, Mirjam och jag tränade, och jag lärde mig skriva och kunde fortsätta i min klass med 19 elever, en fröken och en elevassistent. Den borgerliga regeringen förespråkar betyg i lägre åldrar, jag har svårt att se hur ett papper med ett IG på hade kunnat hjälpa mig lika bra som Mirjam!
Den arbetslöshet som regeringen hoppas ska lösas dels genom en konjunkturvändning och dels genom att dela ut en massa pengar till människor som redan har jobb och lön har bidragit till att kommunerna tvingas skära och skära och skära i den gemensamma välfärden. Mirjam jobbar garanterat inte kvar och skolsköterskan och kuratorn kanske jobbar 2-3 timmar varannan onsdag om ens det. 25.000 människor i den offentliga sektorn har det senaste året tvingats sluta, de har tvingats sluta undervisa och lyssna på våra barn, de har tvingats sluta ta hand om våra äldre, de har tvingats sluta ge barn och deras föräldrar den trygga vissheten om att de får uppmärksamhet på förskolan, de har tvingats sluta att ge anhöriga till våra äldre tryggheten i att veta att ens gamla mamma eller pappa har en bra och meningsfull vardag på äldreboendet. Det finns många jobb i Sverige, problemet är att pengarna till löner saknas. Regeringen hoppas att andra ska skapa jobb, vi rödgröna tycker att det är vårat ansvar. Genom att ge kommunerna 12 miljarder under två år är vår målsättning att minska barngrupperna i förskolan, att öka lärartätheten i skolan, att öka personaltätheten i äldreomsorgen och att korta sjukvårdsköerna.
Vi har också föreslagit att statsbidragen till kommunerna ska inflationssäkras, det innebär att kommunerna vet och kan räkna med att de pengar staten lovat att skjuta till också kommer. Det ökar tryggheten ytterligare.
I vårt förslag ger vi också kommunerna en halv miljard för att bygga en modern organisation där heltid är norm. Vi vet att många, framförallt kvinnor, arbetar deltid mot sin vilja. Vi vill skapa ett mer jämställt samhälle där inte kvinnornas lägre sysselsättningsgrad ska fortsätta att cementera den rådande könsmaktsordningen. Vi vill skapa rättvisa villkor för kvinnor och män, vi vill bland annat höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen vilket vi tror skulle innebära att män som ofta tjänar mer än kvinnor i större utsträckning kan ta ut vab dagar utan att familjen förlorar på det. 2012 ska taket vara 30.000kr och på sikt vill vi att taket ska vara 35.000kr.
För ensamstående föräldrar, som också oftast är kvinnor, vill vi höja underhållsbidraget, först med 100kr per månad 2011 och sedan med ytterligare 150kr 2012. Vi vill också höja bostadstillägget för ensamstående föräldrar med 110 kr. Samt stimulera kommunerna att bygga upp barnomsorg på obekväm arbetstid genom att tillföra 100 miljoner kronor till detta.
Vi ser en stark offentlig sektor som grunden i den gemensamma välfärden och det är där vi kan skapa trygghet, jämställdhet och ett mer rättvist samhälle. Vi ser fram emot att ändra kurs, vi kommer inte bara att byta regering, vi kommer också att byta politik.
När jag gick i mellanstadiet hade vi en skolsköterska som man fick gå till om man var förkyld, när jag gick i högstadiet hade vi en kurator som man kunde gå till om man hade problem, vilket väldigt många har i den åldern. I lågstadiet fick jag gå till Mirjam och ha särskild undervisning för att jag hade svårt att skriva, jag behövde öva på motoriken, Mirjam och jag tränade, och jag lärde mig skriva och kunde fortsätta i min klass med 19 elever, en fröken och en elevassistent. Den borgerliga regeringen förespråkar betyg i lägre åldrar, jag har svårt att se hur ett papper med ett IG på hade kunnat hjälpa mig lika bra som Mirjam!
Den arbetslöshet som regeringen hoppas ska lösas dels genom en konjunkturvändning och dels genom att dela ut en massa pengar till människor som redan har jobb och lön har bidragit till att kommunerna tvingas skära och skära och skära i den gemensamma välfärden. Mirjam jobbar garanterat inte kvar och skolsköterskan och kuratorn kanske jobbar 2-3 timmar varannan onsdag om ens det. 25.000 människor i den offentliga sektorn har det senaste året tvingats sluta, de har tvingats sluta undervisa och lyssna på våra barn, de har tvingats sluta ta hand om våra äldre, de har tvingats sluta ge barn och deras föräldrar den trygga vissheten om att de får uppmärksamhet på förskolan, de har tvingats sluta att ge anhöriga till våra äldre tryggheten i att veta att ens gamla mamma eller pappa har en bra och meningsfull vardag på äldreboendet. Det finns många jobb i Sverige, problemet är att pengarna till löner saknas. Regeringen hoppas att andra ska skapa jobb, vi rödgröna tycker att det är vårat ansvar. Genom att ge kommunerna 12 miljarder under två år är vår målsättning att minska barngrupperna i förskolan, att öka lärartätheten i skolan, att öka personaltätheten i äldreomsorgen och att korta sjukvårdsköerna.
Vi har också föreslagit att statsbidragen till kommunerna ska inflationssäkras, det innebär att kommunerna vet och kan räkna med att de pengar staten lovat att skjuta till också kommer. Det ökar tryggheten ytterligare.
I vårt förslag ger vi också kommunerna en halv miljard för att bygga en modern organisation där heltid är norm. Vi vet att många, framförallt kvinnor, arbetar deltid mot sin vilja. Vi vill skapa ett mer jämställt samhälle där inte kvinnornas lägre sysselsättningsgrad ska fortsätta att cementera den rådande könsmaktsordningen. Vi vill skapa rättvisa villkor för kvinnor och män, vi vill bland annat höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen vilket vi tror skulle innebära att män som ofta tjänar mer än kvinnor i större utsträckning kan ta ut vab dagar utan att familjen förlorar på det. 2012 ska taket vara 30.000kr och på sikt vill vi att taket ska vara 35.000kr.
För ensamstående föräldrar, som också oftast är kvinnor, vill vi höja underhållsbidraget, först med 100kr per månad 2011 och sedan med ytterligare 150kr 2012. Vi vill också höja bostadstillägget för ensamstående föräldrar med 110 kr. Samt stimulera kommunerna att bygga upp barnomsorg på obekväm arbetstid genom att tillföra 100 miljoner kronor till detta.
Vi ser en stark offentlig sektor som grunden i den gemensamma välfärden och det är där vi kan skapa trygghet, jämställdhet och ett mer rättvist samhälle. Vi ser fram emot att ändra kurs, vi kommer inte bara att byta regering, vi kommer också att byta politik.
torsdag 22 april 2010
Förbud att klä sig som man vill
Svenska dagbladet och Dagens nyheter publicerade idag en artikel om ett planerat burkaförbud i Belgien. Jag har tidigare diskuterat ämnet då det togs upp av SR i en debatt mellan Mona och Fredrik i Sverige. Men jag kan inte låta bli att reagera igen när denna idioti faktiskt blir verklighet i ett relativt civiliserat land. Förhoppningsvis kommer inte diskussionen till Sverige men om den gör det så kommer jag att stå upp för alla de som vill klä sig på något annat sätt än normen. "vi tycker att människor på allmänna platser ska visa sitt ansikte. Vi måste försvara våra värderingar i frågan om frihet och kvinnans självständighet, säger Denis Ducarme medlem i det liberala partiet Reformrörelsen" skrivs det i artikeln.
Att prata om kvinnans frihet är bara löjligt, för de ca 300 personer i Belgien som bär burka tror jag att förbudet kan innebära att de istället inte kommer att gå ut, de vill ju inte visa ansiktet och får man inte dölja det så får man stanna hemma! Så mycket frihet var det.
Dessutom undrar jag hur man tänker göra med motorcykelhjälmar med visir som också döljer ansiktet, stora solglasögon döljer ju ansiktet till viss del och om man åker skidor och har en såndär "rånarluva" och skidglasögon så ser man ju inte mycket av ansiktet heller.
Nej jag är mot alla former av förbjudande av kläder. Argument som att "vi måste ju ha heltäckande kläder om vi åker till deras länder" håller inte om man inte fortsätter meningen med ...så därför måste vi sänka oss till deras nivå. För det vi har och som vi ska vara glada och stolta över i de flesta europeiska länder är yttrandefrihet, åsiktsfrihet, pressfrihet och lite annat smått och gott som gör oss till demokratiska länder med hög trygghet och individuell frihet.
Det enda argumentet som jag kan acceptera när vi diskuterar förbjudna kläder är om vi i samma veva bestämmer oss för att förbjuda vita tubsockor i sandalerna och magväskor. För de människor som tvingas gå omkring med magväska måste ju irimligtvis må väldigt dåligt! ... vita tubsockor i sandalerna, ja det är bara fult!
Att prata om kvinnans frihet är bara löjligt, för de ca 300 personer i Belgien som bär burka tror jag att förbudet kan innebära att de istället inte kommer att gå ut, de vill ju inte visa ansiktet och får man inte dölja det så får man stanna hemma! Så mycket frihet var det.
Dessutom undrar jag hur man tänker göra med motorcykelhjälmar med visir som också döljer ansiktet, stora solglasögon döljer ju ansiktet till viss del och om man åker skidor och har en såndär "rånarluva" och skidglasögon så ser man ju inte mycket av ansiktet heller.
Nej jag är mot alla former av förbjudande av kläder. Argument som att "vi måste ju ha heltäckande kläder om vi åker till deras länder" håller inte om man inte fortsätter meningen med ...så därför måste vi sänka oss till deras nivå. För det vi har och som vi ska vara glada och stolta över i de flesta europeiska länder är yttrandefrihet, åsiktsfrihet, pressfrihet och lite annat smått och gott som gör oss till demokratiska länder med hög trygghet och individuell frihet.
Det enda argumentet som jag kan acceptera när vi diskuterar förbjudna kläder är om vi i samma veva bestämmer oss för att förbjuda vita tubsockor i sandalerna och magväskor. För de människor som tvingas gå omkring med magväska måste ju irimligtvis må väldigt dåligt! ... vita tubsockor i sandalerna, ja det är bara fult!
tisdag 20 april 2010
Varför får folk inget jobb?
Varför låter vi så många unga gå omkring och vara arbetslösa? Varför är det så många som hankar sig fram på vikariat och dåliga villkor? Det skapar ju jätteproblem för alla de som har det så. Man kan inte bilda familj förrän man vet ungefär i vilken landsända man ska bo. Och man kan inte skaffa hus eller köpa lägenhet förrän man har en ok inkomst som man får behålla i mer än ett vick år. Jag tror att många inte fattar hur stort problem det är för alla de som efter skolan tvingas halka runt på olika jobb i olika delar av landet. Vid en diskussion kring fikabordet på mitt jobb pratade kollegorna om att de aldrig varit arbetslösa och om hur man "tog jobb" när man var färdig med sin gymnasielinje. Vem tog man det ifrån? och hur gjorde man det? Undrar jag, Jag har kompisar, ganska många som närmar sig 30 eller som nyss passerat som aldrig haft ett fast jobb, som byter jobb varje år eller går arbetslösa periodvis i väntan på nästa vick.
Samtidigt ser man hur man gör ett bättre jobb en den ordinarie personalen i sina desperata försök att få stanna och få en fast tjänst. Men vikariaten tar slut och den som född på 80-talet eller senare får glatt leta sig vidare till någon annan som kan förbarma sig över denne i några månader.
Att ungdomsarbetslösheten är skrämmande hög är ju en sak som det åtminstone pratas lite om ibland. Att anställningstryggheten är noll och att bristen på "riktiga" jobb gör det omöjligt att börja leva ett normalt liv pratas det inte så mycket om. Det enda jag har hört är att ungdomar är rörliga och att man som ung gärna vill prova på lite olika saker och man vill kunna flytta och se sig om. Men om det är så så är det ju något som man måste få välja. För att aldrig veta och att inte kunna bestämma själv är inte sunt. Och jag undrar hur det blir när pensionsavgångarna börjar märkas på riktigt. Vem ska stå för det kalaset om vi bara har en massa vikariat och tillfälliga anställningar?
Samtidigt ser man hur man gör ett bättre jobb en den ordinarie personalen i sina desperata försök att få stanna och få en fast tjänst. Men vikariaten tar slut och den som född på 80-talet eller senare får glatt leta sig vidare till någon annan som kan förbarma sig över denne i några månader.
Att ungdomsarbetslösheten är skrämmande hög är ju en sak som det åtminstone pratas lite om ibland. Att anställningstryggheten är noll och att bristen på "riktiga" jobb gör det omöjligt att börja leva ett normalt liv pratas det inte så mycket om. Det enda jag har hört är att ungdomar är rörliga och att man som ung gärna vill prova på lite olika saker och man vill kunna flytta och se sig om. Men om det är så så är det ju något som man måste få välja. För att aldrig veta och att inte kunna bestämma själv är inte sunt. Och jag undrar hur det blir när pensionsavgångarna börjar märkas på riktigt. Vem ska stå för det kalaset om vi bara har en massa vikariat och tillfälliga anställningar?
torsdag 15 april 2010
Ordföranden ordar
Öppenhet och konstruktiva diskussioner är en förutsättning för demokratin både interna partidiskussioner och diskussioner med åsiktsmotståndare är det som formar våra åsikter. Ett parti, anser jag, är inte en uppsättning åsikter som man måste följa. Ett parti står för det majoriteten av dess medlemmar står för. För det mesta har de ett politiskt parti ett tydligt mål och i många fall en tydlig ideologisk bakgrund. Men hur man når målet och hur man tolkar sin ideologi måste hela tiden diskuteras för att ett parti ska fortsätta utvecklas. Jag är medlem i Vänsterpartiet för att jag anser att vänsterpartiets beskrivning av verkligheten stämmer med hur jag uppfattar den. Dessutom anser jag att vänsterpartiets politiska målsättningar är ungefär desamma som de jag ser som viktigt för att bygga ett samhälle för alla.
Vänsterpartiet har också en mycket sympatisk organisation där vi värnar om alla medlemmars möjlighet att påverka och att göra sin röst hörd. Man får ha avvikande åsikter, man får ändra uppfattning och man får diskutera och ifrågasätta.
Jag vet inte hur det fungerar i andra partier, vissa har säkert en mer hierarkisk partiorganisation och i vissa partier är det kanske svårare att driva sina hjärtefrågor. Jag tror att det ofta beror på att man inte vågar ifrågasätta partiets åsikter och diskutera hur man bäst uppnår det gemensamma målet. Särskilt om man kommer som ung och ny till ett parti.
Jag ser dock inte partiet och mitt partimedlemskap som en stor samling åsikter som jag måste köpa rakt av. Den politik som ett parti driver är den politik som dess medlemmar demokratiskt har bestämt att man ska driva.
Om människor är rädda för att bli medlemmar i ett parti för att man måste köpa ett helt åsiktspaket så förlorar vi ju möjligheten att utvecklas...
Hela poängen med detta blogginlägget är att jag tycker att fler borde engagera sig i ett politiskt parti. Det är bra för demokratin och det är roligt med diskussioner, så det så!
Vänsterpartiet har också en mycket sympatisk organisation där vi värnar om alla medlemmars möjlighet att påverka och att göra sin röst hörd. Man får ha avvikande åsikter, man får ändra uppfattning och man får diskutera och ifrågasätta.
Jag vet inte hur det fungerar i andra partier, vissa har säkert en mer hierarkisk partiorganisation och i vissa partier är det kanske svårare att driva sina hjärtefrågor. Jag tror att det ofta beror på att man inte vågar ifrågasätta partiets åsikter och diskutera hur man bäst uppnår det gemensamma målet. Särskilt om man kommer som ung och ny till ett parti.
Jag ser dock inte partiet och mitt partimedlemskap som en stor samling åsikter som jag måste köpa rakt av. Den politik som ett parti driver är den politik som dess medlemmar demokratiskt har bestämt att man ska driva.
Om människor är rädda för att bli medlemmar i ett parti för att man måste köpa ett helt åsiktspaket så förlorar vi ju möjligheten att utvecklas...
Hela poängen med detta blogginlägget är att jag tycker att fler borde engagera sig i ett politiskt parti. Det är bra för demokratin och det är roligt med diskussioner, så det så!
söndag 21 mars 2010
Söndagstankar
Känner behovet av en uppdaterad blogg men skrivkrampen sitter i hårt just nu. Orsakerna är nog många, massor på jobbet och nästan ännu mer i husprojektet. Jag ser fram emot ett högre tempo inom det politiska så fort snön har smält, för det vet ju alla att man inte kan jobba politiskt när det är snö ute? :) Dålig ursäkt kanske, men ju närmare valet vi kommer desto mer blir det nog. Årsmöte med V i Nässjö igår var riktigt trevligt. Jag har flaggat för en valupptakt/inflyttningsfest och 30-års kalas den 12:e juni i Anneberg. Partisterna tyckte det var en strålande idé och erbjöd sig att stå för korv och flygbladsutdelning. Vore riktigt kul tycker jag. Den lilla byn jag bor i är ganska röd och det var härifrån V fick flest röster i EUP valet. Jag hoppas på ännu fler i riksdagsvalet förstås.
I morgon bär det av till Tjockholm för att prata vårproposition med de andra DS ordförandena i landet. Det ska bli riktigt roligt. Jag tänker prata infrastruktur och ungdomsarbetslöshet. Det är ju helt sinnessjukt att man låter så otroligt många ungdomar vara arbetslösa. Min tid som arbetslös efter plugget var nog det värsta och mest destruktiva jag varit med om. Att känna att man inte är behövd och att man inte gör någon nytta. Att känna att man inte har någon meningsfull vardag och att känna att man inte har någon möjlighet att utvecklas på något sätt är verkligen inte nyttigt. Särskilt för ungdomar som nyss kommit ut från skolan och är fulla av energi och vill komma igång med "vuxenlivet". Nej där har regeringen verkligen torskat och det är något som vi måste jobba hårt med akut efter valet.
Nu ska jag återgå till slipning av köksbänkskiva och lyssna på Bebe!
Häpp
I morgon bär det av till Tjockholm för att prata vårproposition med de andra DS ordförandena i landet. Det ska bli riktigt roligt. Jag tänker prata infrastruktur och ungdomsarbetslöshet. Det är ju helt sinnessjukt att man låter så otroligt många ungdomar vara arbetslösa. Min tid som arbetslös efter plugget var nog det värsta och mest destruktiva jag varit med om. Att känna att man inte är behövd och att man inte gör någon nytta. Att känna att man inte har någon meningsfull vardag och att känna att man inte har någon möjlighet att utvecklas på något sätt är verkligen inte nyttigt. Särskilt för ungdomar som nyss kommit ut från skolan och är fulla av energi och vill komma igång med "vuxenlivet". Nej där har regeringen verkligen torskat och det är något som vi måste jobba hårt med akut efter valet.
Nu ska jag återgå till slipning av köksbänkskiva och lyssna på Bebe!
Häpp
söndag 14 februari 2010
Nu drar det igång på alvar
Sitter här i mitt badrum/sovrum såhär dagen efter distriktets årskonferens och försöker smälta och ta in vad detta betyder. Jag är otroligt glad för att ha fått förtroendet som ordförande i Vänsterpartiets Jönköpingsdistrikt under valåret och också otroligt glad för att ha fått förtroendet att stå som nummer 2 på vår riksdagslista. I praktiken innebär ju det att jag faktiskt har en rimlig chans att få en riksdagsplats i höst. Det är svårt att föreställa sig hur det skulle vara. Tänk att få arbeta heltid med det man tycker mest om att göra, debattera, skriva möta människor diskutera och förändra så att folk får det bättre. Vilken dröm.
Första och högsta målet är förstås att vinna valet och att Vänsterpartiet ska gå framåt och där är ju platsen i distriktsstyrelsen väldigt rolig. Jag hoppas att vi kan motivera våra medlemmar och att vi kan växa och ta till oss nya medlemmar på ett bra sätt. Samtidigt innebär det ju en himla massa jobb, det är nog också svårt att ta till sig, men just nu känns det bara som att det ska bli skitkul.
Men var ska man börja, jag blev intervjuad av JP direkt efter mötet igår och insåg då att jag har mycket att läsa in mig på och att träna på mötet med media. Profilfrågor och åtgärder, det är inte lätt, jag tror ju på rättvisa och alla människors lika värde. Det viktigaste är att så många som möjligt har det så bra som möjligt. Man ska känna sig trygg med att om man åker dit och blir sjuk, om man förlorar jobbet så blir man inte utkastad på gatan. Om man är mellan 18 och 25 år så är det jätteviktigt att man får tag på något vettigt att göra på dagarna. Jag har svårt att se ett större resursslöseri än att ha unga, friska, pigga, ambitiösa människor hemma framför datorn för att de inte får jobb. Så otroligt destruktivt att inte känna sig behövd. Risken finns ju att arbetslöshet och sysslolöshet tar knäcken på deras självförtroende och sen är vägen till jobb ännu längre. Jag sökte över 300 jobb när jag var arbetslös efter studierna, har en hel hög med "tack för din ansökan men..." brev någonstans. Den meningslösa vardagen höll på att knäcka mig och jag är otroligt glad att jag tillslut fick napp. Vi behöver en annan syn på ungdomar i arbetslivet och det är en av de viktigaste frågorna för mig i höstens val.
Alexander Lowejko nybliven Distriktsordförande och riksdagskandidat.
Första och högsta målet är förstås att vinna valet och att Vänsterpartiet ska gå framåt och där är ju platsen i distriktsstyrelsen väldigt rolig. Jag hoppas att vi kan motivera våra medlemmar och att vi kan växa och ta till oss nya medlemmar på ett bra sätt. Samtidigt innebär det ju en himla massa jobb, det är nog också svårt att ta till sig, men just nu känns det bara som att det ska bli skitkul.
Men var ska man börja, jag blev intervjuad av JP direkt efter mötet igår och insåg då att jag har mycket att läsa in mig på och att träna på mötet med media. Profilfrågor och åtgärder, det är inte lätt, jag tror ju på rättvisa och alla människors lika värde. Det viktigaste är att så många som möjligt har det så bra som möjligt. Man ska känna sig trygg med att om man åker dit och blir sjuk, om man förlorar jobbet så blir man inte utkastad på gatan. Om man är mellan 18 och 25 år så är det jätteviktigt att man får tag på något vettigt att göra på dagarna. Jag har svårt att se ett större resursslöseri än att ha unga, friska, pigga, ambitiösa människor hemma framför datorn för att de inte får jobb. Så otroligt destruktivt att inte känna sig behövd. Risken finns ju att arbetslöshet och sysslolöshet tar knäcken på deras självförtroende och sen är vägen till jobb ännu längre. Jag sökte över 300 jobb när jag var arbetslös efter studierna, har en hel hög med "tack för din ansökan men..." brev någonstans. Den meningslösa vardagen höll på att knäcka mig och jag är otroligt glad att jag tillslut fick napp. Vi behöver en annan syn på ungdomar i arbetslivet och det är en av de viktigaste frågorna för mig i höstens val.
Alexander Lowejko nybliven Distriktsordförande och riksdagskandidat.
lördag 6 februari 2010
Köksgolv!
Jobbar och sliter på i mitt hus i helgen. Jag får mycket hjälp av min kära mor. Snart har jag verkligen golv. Målet är frukost i köket istället för i badrummet i morgon. Nu sushipaus. Häpp
torsdag 4 februari 2010
Man blir rädd för folk
Har suttit och slökollat lite på DN.se och läst lite kommentarer till artiklar och visst är det väl obehagligt att se hur så många är genuint onda och/eller dumma i huvet generellt! Kanske är det anonymiteten på nätet som får människor att vilja provocera och häva ur sig åsikter som man egentligen inte står för. Ta t.ex. en artikel som talar om ett vaccin mot malaria som testats på afrikanska barn i Mali. Bara en av sex kommentarer kan jag instämma i och det är ”Mirjam” som skriver ”Fantastiska nyheter! Hoppas nu att vaccinet blir billigt så att barnen som behöver det får det!” De andra handlar om överbefolkning och att det blir värre om vaccinet fungerar och inte så många ”dör undan” Jag vet inte ens var min kritik mot sådana kommentarer ska börja. Har man ingen som helst uppfattning om att det handlar om människor, barn, som dör av en hemsk sjukdom och den misär som följer familjerna. Hur kan det komma sig att man kan sitta i någon villa i Sverige och tycka att det är dumt att hjälpa människor i Afrika? Var kommer detta jävla sköt dig själv och skit i andra klimatet ifrån? Vad gör vi för att ändra på detta?
Nästa artikel rör sopåkarna i Stockholm som fått förändrade arbetsvillkor mot deras vilja. De flesta kommentarer där handlar om en avundssjuka mot att sopåkare tjänat över 30.000 i månaden. Tonen i många kommentarer är rent egoistiska och i stil med att ”jag har minsann studerat i si och så många år och tjänar inte så mycket, det är orättvist” eller ”Jag byter gärna med sopgubbarna för den lönen” MEN GÖR DET DÅ! Om man tror att det är så kul med stress och tunga lyft, dag ut och dag in, gifter och stora risker för olika skador, samtidigt som man kanske fryser och får stå ut med en massa lukter och folk som ser ner på en. Snälla idiotakademiker byt jobb för såna med er människosyn kan vi ju inte ha på kvalificerade kontorsjobb bland folk! Det är klart att man kan klaga på att en sjuksköterska som räddar liv, eller en läkare inte har högre lön, men man ska inte ställa sopåkarna till svars för detta. De har en stark fackföreningsrörelse och har säkert kämpat hårt för sina löner. Vad är alternativet? Att sänka soparbetarnas löner och istället ge företagets högre vinster till någon jävla aktieägare i kostym och slips som inte lyft ett finger sen han ärvde pappas pengar. Det hjälper väl inte sjuksköterskorna eller akademikersnobbarna ett skit om sopåkarna tjänar mindre. Det handlar bara om en avundssjuka och om att människor vill se ner på sopåkare för att själva känna sig lite bättre! Vad beror det på att man har såna behov? De riktiga skurkarna som tar våra pengar är ju inte sopåkare, det är ju bankstyrelseledamöter som får bonusar som tar våra pengar! FATTA
onsdag 27 januari 2010
Får man ha burka offentligt?
Att skapa debatt om ett icke-ämne såsom burkans vara eller inte vara i Sverige i dag är ganska pinsamt för Sveriges radio. Ett hett tips kanske kunde vara att låta landets nuvarande och landets blivande ledare debattera någonting viktigare än huruvida kvinnor ska ha rätt att ha på sig vad de vill. Vi har en skenande arbetslöshet samt en kraschande ekonomi i många kommuner med nedskärningar och utslagningar som följd. Vi har en FRA lag som ger myndigheter rätt att läsa vår post och vi har märkligt mycket EU-gubbar i slips som genomför marknadsvänliga och arbetsrättsfientliga lagändringar i Sverige trots att all offentlig makt ska utgå från folket! Och så väljer SR att lyfta en så oväsentlig fråga som huruvida man ska få ha burka eller inte. För mig är det självklart så att om man förbjuder burkan som enligt oss blekfeta svennar förtrycker muslimska kvinnor så måste man också förbjuda kjolar som är så korta att de måste kompletteras med hårnät och urringningar som sträcker sig förbi naveln. Det är väl också en sorts kvinnoförtryck och det är väl också förnedrande?
När våra topppolitiker ändå är igång och förbjuder kläder så vill jag passa på att lägga till att det finns de som går i vita tubsockor i sandalerna på sommaren vilket helt klart är mer provocerande än en burka, är dessa samtidigt kombinerade med magväska och grå mjukisbyxor så kanske vi i vänsterpartiet bör omvärdera vår syn på livstidsstraffet, om man nu ska prata lagstiftning om klädsel.
För att inte tappa fattningen helt i diskussionen så handlar detta om att förbjuda ett klädesplagg, i och för sig ett väldigt kulturellt och symboliskt laddat plagg, men ändå. Vi har ingen rätt att tala om för någon av våra medborgare vad de ska ha på sig, det är det som gör Sverige till ett så bra land att bo i. Vi har stora friheter både när det gäller vad man får säga, tycka, skriva och ha på sig, och detta är något som vi måste värna om och vara stolta över. Vi har också en skyldighet att informera våra nya medborgare om hur vi ser på detta och varför det är så viktigt att vi svenskar får välja att ha på oss vilka kläder vi vill och tycka och tänka vad vi vill. Vi har också en skyldighet att respektera de som faktisk väljer att klä sig annorlunda, både om det gäller burka eller om det gäller tubsockor i sandalerna.
Alexander Lowejko
Vice ordförande i Vänsterpartiet Jönköpings län
Länkar:
DN "Sahlin och Reinfeldt i burkadebatt" 10-01-27
SvD "Statsvetaren: Sahlin vann duellen
Länkar:
DN "Sahlin och Reinfeldt i burkadebatt" 10-01-27
SvD "Statsvetaren: Sahlin vann duellen
tisdag 26 januari 2010
Länge sen bloggen levde
Men jag gör ett återupplivningsförsök när jag nu hittade denna på facebook.
Det är distriktsårskonferens för vänsterpartiet i länet den 13:e februari och inför denna har jag skrivit verksamhetsplan och ett uttalande om det rödgröna samarbetet. Annars ligger det politiska arbetet lite på sparlåga nu till förmån för mycket jobb på jobbet och i huset. Dessutom gör väl borgarna själva den bästa propagandan för att rösta rött just nu.
Häpp
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
